- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
136

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136 LITTERATUR.

liga forskningar fotad, allsidig belysning Över guldsmedsyrket sådant, detta
utövats i Norges huvudstad under nyare tiden.

Verkets första del skildrar guldsmedsämbetets (»laugets») historia:
författaren H. Grevenor, omnämner inledningsvis att spår till en
skråmässig organisation av guldsmedsyrket och stadganden om skyldighet att
låta kontrollstämpla arbeten av ädel metall kunna i Norge påvisas redan
under medeltiden, men att det är först under förra delen av 1600-talet
som guldsmederna i Oslo bildat ett organiserat »laug»; dess bevarade
sigill med guldsmedernas skyddspatron, den franske biskopen S:t Eligius
(S. Eloi, S. Loyus), är daterat 1604. – Den »ordinantz och skraa», som
Kristian IV år 1608 utfärdade för alla guldsmeder i sina riken,
Danmark och Norge, blev officiellt gällande även för mästarna i Oslo, även
om det till att börja med icke blev särdeles helt med efterlevnaden. Där
talas om »bysens (stadens) stempell» och om »guldsmedens tegen och
mercke», samma stämplar sålunda, som samtidigt och t. o. m. något tidigare
påbjudits i Sverige.

Den skråmässiga organisationen var ju en internationell företeelse,
och Guldsmedsämbetet i Norges huvudstad följde sedermera i allt
väsentligt samma och liknande utveckling som i vårt land. Under senare
delen av 1600-talet och under 1700-talet når yrket även i Norge en hög
grad av utveckling med många skickliga utövare, för att under förra
delen av 1800-talet efter hand degenerera: 1861 hölls det sista mötet av
det gamla ämbetet, och först i vår tid har yrket ånyo blomstrat upp i
»Kristiania Guldsmedsmestres Faggruppe».

I en andra del skildrar Thor B. Kielland guldsmedskonstens
utveckling genom tiderna försåvitt den belyses av bevarade arbeten, som
bestämt kunna hänföras till i Oslo-Kristiania verksamma mästare. - För
medeltidens vidkommande äro dylika arbeten icke många och även i vad
angår renässanstiden ända framemot 1600-talets mitt äro de säkra
Osloarbetena ytterst fåtaliga, en hög cylindrisk, rikt graverad kanna och ett
antal skedar; även i detta avseende sålunda förhållanden analoga med
förhållandena hos oss.

Under barocktiden når yrket, som ovan nämndes, en rikare
utveckling, karakteristiska arbeten blevo här de cylindriska dryckeskannorna med
rikt driven dekoration, där skiftande stil inflytelser låta sig påvisas:
Kielland talar om »bruskbarocken», »blomsterbarocken» och den »klassiska
barocken» och påpekar sambandet med och delvis bevarandet av drag i
grannländernas, kontinentens och Englands guldsmedskonst.

Helt naturligt kunde Kristiania-mästarna lika litet som guldsmederna
i Stockholm, i Köpenhamn eller på kontinenten hålla sig oberoende
av det övermäktiga franska stilinflytandet under följande tidevarv.
Rokokon och Louis XVI-stilen följa också här efter varandra; i
detaljformerna göra sig engelska inflytelser gällande, något som ju även är
märkbart inom andra konsthantverksområden, exempelvis möbelkonsten, i Norge.
- Louis XVI-perioden och även Carl-Johans-stilen frambragte här på
guldsmedskonstens område en formvärld av en enkel, borgerligt
hemtrevlig prägel som, trots omisskännliga stilpåverkningar, tyckes vara äkta
norsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free