Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 143
Notiser frän Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Årg. I: häfte l-o,
Stockholm. 8 :o.
Arbetarnas kulturhistoriska sällskap som stiftades sistlidna år har
tagit till sin uppgift »att väcka intresse för och söka från förstörelse rädda
allt, som ur historisk och kulturhistorisk synpunkt kan vara av betydelse
för kännedomen om den svenska arbetarrörelsens historia, ävensom de
svenska arbetarnas liv och förhållanden». Det måste anses att denna
uppgift är ytterligt angelägen. Efter skråväsendets upplösning och sedan
modernare organisationsformer efterträtt dettas sista utlöpare har man en
stark känsla av att mycket har hänt och skett, varom endast muntlig
tradition nu kan vittna. Men denna är naturligt nog snart brusten. Det
gäller de rent socialhistoriska dokumenten, om vilka Fredrik Ström i
föreliggande Notiser lämnar den intressanta uppgiften att vi icke ha »ett enda
dokument från den liberala arbetarrörelsens dagar, 50-, 60- och 70-talens
arbetarrörelse, föregångaren till den socialdemokratiska–––––-. Vi ha
blott få minnen från den Smittska ringrörelsen. Från de första
fackföreningarnas intensiva arbete ha vi också blott sparsamma kvarlevor». Det
gäller också själva arbetslivet, dess organisation och förhållanden:
arbetsmetoder, arbetssånger, minnen från vandringar etc.
För att nu hålla intresset varmt för dessa saker ger sällskapet ut en
liten tidskrift, blygsamt kallad Notiser, som innehåller uppgifter om
verksamheten (gåvor m. m.) och smärre uppsatser. I de utkomna häftena
skriver Sigurd Erixon och Fredrik Ström om Aktuella arbetsuppgifter, Johan
Enberg skildrar sina synnerligen värdefulla Minnen om kopparslagarnas
skrå- och yrkessedvänjor, N. H. Ossian Håkansson om Ett värmländskt
original m. fi.
Såväl sällskapets arbete som ock dess Notiser äro väl värda att följas
med intresse av alla kulturhistoriskt intresserade.
G. B.
HUNGERLAND. H.: Uber Spuren altgermanischen Gotter di enstes in und
um Osnabruck; Die Såge von der Ankumer Totenmette im Lichte der
Volkskunde und die Weihnachten als indogermanisches Allerseelenfahrt;
Die verschollene Osnabrucker Mäusesage (Mitteilungen des Vereins fur
Geschichte und Landeskunde von Osnabruck XXXXVI). Osnabruck
1924. 8:0.
I tre små böcker har förre universitetslektorn i Lund, dr phil. Heinz
Hungerland, med utgångspunkt i material från staden Osnabriick med
omgivning, upptagit till behandling några frågor på folksedens och folktrons
områden. För svensk publik äro de särskilt av intresse, då de i stor
utsträckning taga hänsyn till den svenska litteraturen på området.
Utförligast är tjber Spuren altgermanischen Götterdienstes, där förf.
inleder framställningen med en granskning av sägnen, att Osnabruck en
gång skulle varit omgiven av en oxhud, alltså en lokaliserad sägen av
tämligen vanlig typ. Förf. kommer därvid också in på den guldkedja, som
enligt Adam av Bremen löpte runt Gamla Uppsala hednatempel och bemöter
-. ehuru icke alldeles övertygande - Sune Lindqvists fyndiga teori att
framställningen grundar sig på en felobservation från Uppsala slottsbacke.
I stället betraktas såväl denna kedja som remmarna av oxhud kring Osna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
