- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
152

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152 LENNART BJÖRKQUIST.

ket byggnadssten, som han behövde, varför han gav såväl bönder som
andra rätt till fri brytning i Burgsvik. Samma år utfärdades förbud
för all utförsel av sandsten från ön, tills dess konungen fått sitt behov
fyllt. Att sandstensbrytningen varit ganska betungande för
befolkningen visa de klagomål, som år 1618 framfördes av Burs och
Haber-lings settingar över den myckna brytningen, vilket resulterade i, att
även Gärda ting fick befallning att deltaga i densamma.

Att döma av ovanstående, tycks en icke ringa del av
sandstensutförseln ha gått till Danmark. Dock saknades icke andra avnämare.

Även härom ger oss Visby konsistorii kopiebok goda upplysningar.
Så lämnades exempelvis konungens tillstånd för utskeppning: den 16
oktober 1615 till hertiginnan Sophia av Mechelborg, den 30 maj 1616
till borgmästare och råd i Dantzig, den 19 mars 1617 till
Könings-bergs stad, den 6 juni samma år till magistraten i Dantzig, den 28
augusti samma år till magistraten i Elbingen, den 29 september
samma år till hertig Hans Albrect til Meckelburg, den 3 maj 1618 till
hertig Philip Julius uti Pommern, den 31 oktober samma år till konungen
av Polen, den 30 april 1619 till magistraten i Dantzig, den 16
september samma år till Amsterdam, den 15 mars 1621 till Borqvard Horn,
i staden Kolding, den 19 april 1623 till hertig Bugislaus av Stettin
Pomern samt den 21 oktober 1624 till drottning Maria Eleonora av
Sverige, detta endast för att nämna några av de förnämsta.
Kvantiteten angives dels i antal stenar, dels i fot och dels i skeppslaster.
Vid några tillfällen medgives utskeppning av »så mycket som
behöves».

Såsom framgår av ovanstående, ansågs stenbrytningen, under dansk
tid på Gotland, nära nog som ett kungligt privilegium. Även sedan ön

slutgiltigt kommit under svenskt välde, tycks detta förhållande ha
fortsatt. Under 1700-talet användes stora kvantiteter gotländsk sandsten
till slottsbygget i Stockholm. Till övervakande av brytningen hade
staten särskilda uppsyningsrnan vid stenbrotten. Så skriver Jöran
Wallin i sina Gothländske Samlingar: »- - - och ligger här wid
Stenbrottet altid en Conducteur, som efter H. K. Maj:ts befallning och
Slottsdirections föreskrift dirigerar werket. I min tid woro twänne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free