- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
168

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HAMPKRUS OCH LINNINGSKRUS

Av

EMELIE VON WALTERSTORFF.

Rosengång är det skånska namnet på en treskafts-, någon gång
fyrskaftsväv med ripsartad yta, som har funnits intill våra dagar i
alla Götalands provinser, undantagandes såvitt bekant Gotland,
Östergötland och Dalsland. Vävnader av liknande utseende, ofta
vävda med fyra skaft, synas från Jämtland och Härjedalen ha spritt
sig söderut till Orsa, Mora och Sollerön, österut till Hälsingland
samt möjligen med norsk influens, till Särna och Idre, Ångermanland,
Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Exemplar med tidig
eller tämligen tidig 1700-tals-datering äro bevarade från Jämtland,
Härjedalen och Sollerön i Dalarna. Benämningar ha i Norrland i
allmänhet varit fälltäcksväv eller krokväv 2 då mönsterbårderna löpa ut i krokar mot enfärgade bottenränder (även i Västbo hd, Småland, är sistnämnda mönstertyp känd och den kallas där enuddabraud), vidare digervässel i Orsa 3 med det motsvarande tjocktäcke i Norrland4, krok och rosa i södra Hälsingland.5 Med en viss mönstring kallas den gubbatäcke i Västergötland, samt slutligen braudatäcke,bragdåklä i västra Götaland.

Jfr Ellen Widén, Jämtslöjds fälltäcken, i Jämten 1919, sid. 5. – Även lös rosengång kallas så. </footnote> eller krokväv[1] då mönsterbårderna löpa
ut i krokar mot enfärgade bottenränder (även i Västbo hd, Småland,
är sistnämnda mönstertyp känd och den kallas där enuddabraud),
vidare digervässel i Orsa[2] med det motsvarande tjocktäcke i
Norrland,[3] krok och rosa i södra Hälsingland.[4]


[1] Krokbragd i Norge, se Carol. Halvorsen, Haandbok i Vævning, Kr:ia 1909, sid. 111.
[2] Ant. på 1927 års hemslöjdsutställning i Falun, där två täcken uppgåvos av de
olika ägarna stamma från 1600-talet. Ett annat vittnesbörd om slitstyrkan i detta enkla men solida vävsätt möter från Finland, Tyrvis, Åbo och Björneborgs län, där ett täcke uppgives vara 155-160 år gammalt; enligt ägarens uppgift skulle sådana täcken
i den trakten varit tidigare i bruk än ryorna. Foto i Nord. Mus:s arkiv, erhållet
jämte ant. av prof. U. T. Sirelius, Helsingfors. -- Utbredningen i Finland och Norge
tvvärr okända.
[3] Meddel. av fru E. Andelius, Umeå.
[4] Meddel. av fru Bricken Gryllenhammar, Bollnäs. Med en viss mönstring
kallas den gubbatäcke i Västergötland, samt slutligen braudatäcke, bragdåklä i västra Götaland.

<footnote>Jfr förf:s Textilt Bildverk, Sthlm 1925, sid. 51 o. följ. Uppgiften att skjortlinningar vävts i rosengång i Dalarna beror på ett missförstånd och rättas härmed.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free