Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HAMPKRUS OCH LINNINGSKRUS
Av
EMELIE VON WALTERSTORFF.
Rosengång är det skånska namnet på en treskafts-, någon gång
fyrskaftsväv med ripsartad yta, som har funnits intill våra dagar i
alla Götalands provinser, undantagandes såvitt bekant Gotland,
Östergötland och Dalsland. Vävnader av liknande utseende, ofta
vävda med fyra skaft, synas från Jämtland och Härjedalen ha spritt
sig söderut till Orsa, Mora och Sollerön, österut till Hälsingland
samt möjligen med norsk influens, till Särna och Idre, Ångermanland,
Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Exemplar med tidig
eller tämligen tidig 1700-tals-datering äro bevarade från Jämtland,
Härjedalen och Sollerön i Dalarna. Benämningar ha i Norrland i
allmänhet varit fälltäcksväv eller krokväv 2 då mönsterbårderna löpa ut i krokar mot enfärgade bottenränder (även i Västbo hd, Småland, är sistnämnda mönstertyp känd och den kallas där enuddabraud), vidare digervässel i Orsa 3 med det motsvarande tjocktäcke i Norrland4, krok och rosa i södra Hälsingland.5 Med en viss mönstring kallas den gubbatäcke i Västergötland, samt slutligen braudatäcke,bragdåklä i västra Götaland.
Jfr Ellen Widén, Jämtslöjds fälltäcken, i Jämten 1919, sid. 5. – Även lös rosengång kallas så. </footnote> eller krokväv[1] då mönsterbårderna löpa
ut i krokar mot enfärgade bottenränder (även i Västbo hd, Småland,
är sistnämnda mönstertyp känd och den kallas där enuddabraud),
vidare digervässel i Orsa[2] med det motsvarande tjocktäcke i
Norrland,[3] krok och rosa i södra Hälsingland.[4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
