- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
191

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅR ÄLDSTA PÅ SVENSKA TRYCKTA JULBESKR1VNING. 191

Dyka slantar; kasta wantar;
Sisslas barns-öl; klappa brud;
Brude-kransen; Björnedansen;
Göra wispar; klappa Fru;
Pipp, rapp, tali; sörja Mali;
Skrubba käring och flå katt;
Skjuta ruggor; skapa styggor;
Tända ljuset; söka skatt;

Jule-rofwan; helsa Påfwan;
Friare på stolar tre;
Spisen flytta; Kullerbytta;
Blås’ ut ljuset; klyfwa wed;
Kurra gämsen; Pippla Hönsen;
Hammarsmeden; storma skans;
Dela lotter; gifta dotter;
Bläcka sko och Rö till lands.

Det blifwer alltid swårt att af dessa 79 lekar säga hwilka som
möjligtvis kunna härröra från Hedendomen, så länge man icke känner det sätt
hwarpå de göras. Ty af blotta namnet kan man knappt sluta att mer än
en: »dra till tingen*, är så gammal. Det wore derföre önskeligt om wänner
af fosterländska nöjen och seder i landsorterna wille meddela någon
upplysning derom, och öka denna lista, ty författaren är öfwertygad att flera lekar
på densamma blifwit förbigångna. Han har med särskilta bokstaf wer
utmärkt dem, hwilkas namn antingen upplysa deras beskaffenhet eller annars
äro allmänt kända.

Lika intressant wore det att känna de Jul-plägseder och
Jul-supersti-tioner som ännu finnas rådande hos Allmogen i Rikets särskilta Provinser.
De upplysningar derom som meddelas i den ofwanföre åberopade
Akademiska Afhandlingen, äro, utom de redan anförda följande: att i wissa orter,
i stället for Gren-ljus, twenne vvanliga ljus brinna öfwer Jul-natten; att, om
något af dem slocknar, det är ett förebud att Husbonden eller Husmodren
dör under det följande året; att detsamma tros inträffa med den, hwars sko.
om aftonen uppställd emot wäggen, om morgonen finnes nedfallen; att, om
allt Husfolket bäddar sig i så kallad syskonsäng i Jul-halmen, och sätter
sina skor tillsammans i den, så skall ingen oenighet dem imellan under det
följande året uppkomma; att, i några orter, den af wara förfäder kända så
kallade drsgdngen ännu är bruklig, som består deri, att man om Julnatten
besöker källor eller andra ställen för att, genom de syner, som då skola
erbjuda sig, utröna hwad som skall hända det påföljande året; att man i
Helsingland, Annan dag Jul, till minne - ej af Aposteln Stephanus, men af
den helige Stephan, som war en af de Christna missionärer, hwilka i
Sten-kils tid besökte Swerige, och som i synnerhet wistats i Helsingland och der
äfwen aflidit, ej allenast tömmer en skål, eller så kallad Staffans-kanna,
men äfwen besöker sina grannar och wänner, hwarwid man afsjunger en
wisa, känd under namn af Staffans-ivisanl och derunder låter gifwa sig

1 Se Swenska Folkwisor af E. G. Geyer och Afzelius, 3:dje delen, sid. 206, der
äfwen utförliga underrättelser om den Hel. Stephan finnas samlade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free