Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 LITTERATUR.
tala - delvis t. o. m. blott projekterade - arkitekturen samt helhetsbilder,
får man dock här så många drag ur livet och så många detaljer rörande
stadens yttre förhållanden och existensvillkor, att det är som att fördjupa
sig i en den mest mångsidiga och levande kulturhistoria. För etnologen har ett
arbete som detta också mycket att ge. Men härtill kommer att ingen annan
ort i vårt land så konsekvent och så ingående skildrats i bild som
Stockholm, vadan denna källa blir av oerhört stor betydelse för landets
kulturhistoria i gemen, detta alldeles oavsett att Stockholm är landets huvudstad
och därför bör kunna påräkna ett livligt intresse från alla håll. Verket
fyller med andra ord på ett förträffligt sätt sin uppgift och är betydligt
mera omfattande och djupgående än en del mindre föregångare.
S. E.
Från Gästrike-bygder, Gästriklands folkhögskolas årsbok, redigerad av
KARL HEDLUND. Årg. 7, Gävle 1926, och årg. 8, Gävle 1927. 112 och
109 s. 8:0. Pris 2 kr. för årg.
Denna tidskrift har allt ifrån sitt första framträdande under rektor
Hedlunds ledning gjort sig förtjänt av största erkännande såväl för den
ärliga och djuprotade hembygds- och fosterlandskänsla, som utmärker den,
som för det verkligt värdefulla etnologiska material, som den i all
anspråkslöshet men i rikt mått samlat och frambär åt vetenskapen.
Av sjunde årgångens innehåll må här särskilt i korthet nämnas Greta
Hedlund: »Sängarnas utstyrsel i Ovansjö under gången tid», en
samvetsgrann och grundlig, med goda illustrationer försedd studie av en sida av
det burgna sydnorrländska bondehemmets inredning, samt vidare de
speciellare ortsundersökningarna »Gästriklands socknar, byar och gårdar år 1571»
av K. Hedlund, och »Järbo sockens bomärken» av E. Florell. Häftet
inledes med en varmt känd studie av Love Almqvists »Svenska fattigdomens
betydelse».
Bland den åttonde årgångens innehåll intages otvivelaktigt främsta
platsen av den från tidskriftens sex första årgångar fortsatta publikationen
»Västerbergs elevförbunds folktraditionsinsamling» med dess många för vår
folklivsforskning synnerligen värdefulla sakuppgifter. Rektor Hedlund
fortsätter vidare sin förutnämnda förteckning av år 1571 över socknar, byar och
gårdar och H. Hänsch inleder häftet med en framställning »Om
Gästriklands natur». I bägge årgångarna ingå ock ett par karakteristiska, på
arkivforskning grundade kulturbilder ur Gävle stads historia.
Till sist ett erkännandets ord till utgivaren för den oförvillade
vidsynthet, som lett hans omdöme vid redigerandet av denna
folkhögskoleårsbok liksom förut vid utgivandet av den i Fataburen 1919 (s. 160) anmälda
Malungs folkhögskolas årsbok »Från Västerdalsbygder».
N. E. H.
HOFFMANN-KRAYER, E.: Volkskundliche Bibliographie fiir die Jahre 1921
und 1922. Im Auftrage des Verbandes Deutscher Vereine fiir Volkskunde
herausgegeben. 27 + 414 s. 8:0. W. de Gruyter & C:o. Berlin-Leipzig
1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
