Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 199
Det kan ej behövas mer an att fästa uppmärksamheten vid att dessa
två årgångar av den välkända och välbehövliga publikationen nu omsider
utkommit. De föregående årgångarna omfatta, såsom bekant, åren 1917-1920
(jmfr anmälan i Fataburen 1923, sid. 79).
Enligt benäget meddelande av utgivaren befinna sig årgångarna 1923
och 1924 under tryckning och årgångarna 1925 och 1926 under
bearbetning. Folklivsforskningen har stor anledning att med glädje hälsa detta
viktiga och betydelsefulla arbete vid dess återf ram trädande efter åtskilliga
år och har all orsak att med anledning därav bringa dess nitiske och
insiktsfulle utgivare sin uppriktiga, tacksamma hyllning.
A7. E. H.
Jahrbuch fur historische VolTcsJcunde II: Vom Wesen der Volkskunst.
Utg. av WILHELM FRAENGER. Berlin 1926.
Tysk forskning älskar mera att sysselsätta sig med det abstrakta än det
konkreta, mera att filosofera än att låta materialet själv tala. Den
diskuterar hellre de subtila spörsmålen om väsen och ursprung än den
åstadkommer detaljundersökningar. Typisk tysk är också den del av föreliggande
arbete som behandlar principiella frågor rörande folkkonsten. Alfred
Vier-kandt skriver där om Prinzipienfrågen der ethnologischen Kunstforschung,
Hans Prinzhorn om Yom Urvorgang der bildnerischen Gestaltung och Arthur
Haberlandt om Begriff und Vesen der Yolkskunst. Mycket är här sagt med
skärpa och klarhet. Men en ämnessven av svensk forskarskola måste fråga
sig-om dock inte mera hade vunnits om översikterna gällt mera påtagliga saker.
Närstående ovannämnda uppsatser är Wilhelm Fraengers undersökning
om folkkonstens »värde», som dock framlägges i anslutning till ett
specialproblem, »Deutsche Vorlagen zu russischen Volksbilderbogen des 18. Jhdt».
Fraenger ger exempel på kopparstick av barock- och rokokokaraktär, som
förvandlats till folkliga träsnitt, och polemiserar mot uppfattningen att denna
förvandling skulle skett av en slump på grund av bristande tekniska
resurser. Han vill visa att de folkliga bilderna äro något annat än
missuppfattade reproduktioner. Hos kopparsticken finner man all senbarockens
underliga nyckfullhet, excentriska smak och tillslipade skämt och av detta har
skapats en rak på sak gående, tung enkelhet. Det är en målmedveten
ombildning, menar Fraenger, som här försiggått, en planmässig förenkling, som
gjort att bilderböckernas träsnitt ge något alldeles annat än förebilderna.
När den folklige konstnären t. ex. försmått perspektivet, kan det inte bero
på att det skulle vållat svårighet vid kopieringen utan det har förkastats,
därför att det inte ingår i ett primitivt begrepp om avbildning. För
vederläggande av tesen om »gesunkenes Kulturgut» upptar Fraenger till
undersökning de förändringar som ett träsnitt av Albrecht Durer undergått innan det
nått till folkkonsten. Det är Durers bild från Uppenbarelseboken av ängeln
»med regnbågen Över huvudet och ett ansikte såsom solen1». Denna bild kom
på några årtionden att av efterbildare med Lucas Cranach i spetsen stöpas
om till ett utseende, som verkar parodi på originalet. Det djupt personliga,
som finns i Durers bild suddas bort och ersattes av en konventionell
upp-attning. Och när bilden upptages i folkkonsten förstöres varje drag som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
