Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 LITTERATUR.
arbetets ram men lysa här och där fram på olika sätt ändå. Det är en av
våra bästa kulturgeografiska provinshistoriker. « T
o. Jli»
Hävd och hembygd. Svenska fornminnesföreningens årsskrift II.
Redigerad av Ernst Klein. Stockkolm 1927.
Efter flera års mellanrum har Sv. fornminnesföreningen nu utsänt sin
andra årsskrift. Det förra häftet innehöll bl. a. ett flertal uppsatser med
direkta instruktioner rörande olika frågor inom hembygdsvården och denna
synnerligen nyttiga pedagogiska inriktning har bibehållils i den nu föreliggande
årsskriften. Redaktören själv har i en uppsats om »Folkdans och folklig dans»
ur historisk synpunkt gått till rätta med de s. k. folkdanserna - detta
givetvis med allt erkännande av dessas ideella värden. Han visar hur stilen i
såväl de enstaka dansrörelserna som i dessa rörelsers sammanfogning till en
»dans» ofta är allt för konstrik för att vara av folkligt ursprung. Danser med
verklig primitiv karaktär äro däremot de fria danserna, d. v. s. de av turer
obundna par- och kedjedanserna. Dessa enklare danser förbisågos eller
medvetet förbigingos i stor utsträckning när folkdansrörelsen i slutet av förra
århundradet upplevde sin renässans och i en senare uppsats »Operabalett och
folkdans» (Ord och bild 1928) har författaren närmare redogjort härför. Det
är ett etnografiskt högst intressant men av svensk forskning hittills försummat
studieobjekt som här upptagits, och det är att hoppas att författaren skall få
tillfälle att komplettera sina nu skissartat gjorda framställningar med
ingående undersökningar. Uppsatsen i Hävd och Hembygd avslutas med en
vädjan om upplysningar rörande den folkliga danstradition som ännu kan finnas
ute i bygderna. Det är det av Kungl. Maj:t åt Nordiska Museet beviljade
filmanslaget som möjliggjort detta så lyckligt påbörjade folkdansstudium.
I en ingående bibliografi om »Svensk folklivskännedom> har Gösta Berg
lämnat en kritiskt resonerande redogörelse för den etnologiska litteratur, som
under det sista decenniet publicerats i vårt land. Så länge ingen
sammanfattande framställning föreligger måste kunskapen om svensk kulturhistoria
inhämtas genom mindre uppsatser, spridda på de mest olika ställen, och då
är givetvis en översikt som denna av den största betydelse.
Av årsskriftens innehåll i övrigt må här nämnas Bengt Thordemans
översikt av »De svenska städernas arkeologi» och William Anderssons studie om
»Les Saintes-Marie-de-la-Mer». Den senare uppsatsen tager upp till behandling
problemet om liturgiens betydelse för kyrkobyggnaders utformning.
S. 8.
Till anmälan insända skrifter:
Från Walter de Gruyter & C:o: Handwörterbuch des deutschen
Aber-glaubens. Herausgeg. von Hanns Bächtold-Stäubli. B. I: l-3. Berlin u.
Leipzig 1927. - Från Kungl. Yitterhets Historie och Antikvitetsakademien.:
Fornvännen 1927: h. 3-6. - Från Fal bygdens hembygds- och
fornminnesförening: Fal bygden 1. Uppsala 1927. - Från utg.: Tidskrift för
konstvetenskap 1927: h. 4. - Från förf f.: Thalbitzer, W.: Eskimoernes kultiske
guddomme (Studier fra sprog- og oldtidsforskning nr 143). Khvn 1926;
Petersson, A. G.: Bjurkärns klockare-, kyrkvärds- och kyrkvaktarekrönika.
Kristinehamn 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
