Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»VASST EMOT». 15
nordligaste ort, där vilda hagtornslundar finnas. Hagtornen, som
med sina vita blommor och röda bär hör till de vackraste av
vårt-lands buskar och småträd, håller sig gärna i ekens närhet, vilken
den även liknar till form och förgrening. Om det i en socken
finnes blott en enda hagtorn, kan man, skriver prof. C. Lindman,
nästan vara alldeles viss på, att en ek står eller stått i dess
omedelbara närhet.1
Ordet hagtorn, som återfinnes såväl i fornsvenskan som
islän-skan, betyder egentligen häcktörne, d. v. s. törne eller torn som
tjänar till häck eller hägnad. Redan tidigt har nämligen
hagtornen på grund av sin täthet och härdighet allmänt brukats till
inhägnader och stängsel. .På så sätt har den till exempel i England
använts alltsedan den romerska ockupationens dagar.2 »Hedgethorn»
är även det engelska namnet på hagtorn, liksom på tyska »Hage-»
och »Hackdorn». »Hagtorn är ypperst till levande häckar», skriver
professor Elias Fries3, liksom Richard Dybeck, att hagtornen »i
långliga tider varit känd att gifva goda häckar och lefvande
gärdesgårdar».4 För att hindra, det frän berg och höjder nedflytände
regnet och snövattnet att i åkrarna föra med sig lera, sand och grus,
kan det också, enligt Urban Hiärne, »särdeles i de åkrar som
lutande äro, ofwan före planteras små häckar af hagtorn, stärklerijs, ehn,
graan eller annat sådant som tager emot.»5 Linné har även under
sina resor i Sverige gång efter annan lagt märke till såväl
hagtor-nens som liknande buskars stora betydelse, när det gällt att
anskaffa tillförlitligt stängsel. På Öland kunde, säger han, hagtornen
uppnå ända till tre famnars höjd, och bli så tjock, att man med
möda kunde famna dess stam.0 Från sin resa i Skåne berättar han
1 C. A. M. Lindman: »Stockholms hagtornsträdgårdar» i Sv. I). 2. 7. 1926 och
>Bilder ur Nordens flora» III, Stockholm 1905, s. 216.
2 The Encyclopcdia Britannien II ed. Vol. XIII, Cambridge 1910.
3 E. Fries: Kritisk ordbok över Svenska växtnamn. Utg. av Sv. Akad. Stockh.
1880.
4 K, Dybeck: Runa 1899, s. 12-13.
y
5 U. Hiärne: Den korta Anledningen til Athskillige Malm och Bergarters
Mineraliers och Jordaslags etc. Efterspörjande och angifwande beswarad och förklarad.
Stockholm 1702, s. 328.
G Carl Linnaci Öländska Resa. Förrättad år 1741. Stockh. 1907. s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
