- Project Runeberg -  Fataburen / 1929 /
23

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»VASST EMOT». 23

de då skulle sticka sig på dem.1 Votjäkerna hänga ävenså till skydd
törngrenar över hyddans dörr,a och indierna bruka lägga törnen
omkring sina bäddar.3 Till stängsel och häckar ha även stora
kaktusarter ofta tagits i anspråk. I Österåker i Sörmland säges man
ha brukat att dra sjukdom ur kroppen till taggiga buskar såsom
nyponbuskar, vilket skedde under vissa ceremonier.4

Såsom en på 1700-talet härskande vidskepelse omnämnes i
England bruket att första maj insamla kvistar av hagtorn eller
vittorn och uppsätta dem över bostadens ingång för att dymedelst fria
sig tör häxor. Fordom var det nämligen en där bland alla klasser
förekommande sed att den dagen gå ut och »maja», varvid hagtorn,
som hör till de träd vilka tidigast blomma, användas som »maj».
Man steg tidigt upp, redan efter midnatt, och tågade under musik
och blåsande horn ut till skogen, där grenar brötos från träden och
smyckades med blombuketter och kransar, varefter deltagarna även
nu under musik och med hagtornskvistar i hattarna återvände i
soluppgången. Vid hemkomsten pryddes fönster och ingångar med den
blomsterrika skörden. En i Suffolk gammal sed var dessutom, att
den tjänare, som den första maj kunde komma med en fullt
utslagen hagtornsgren, skulle till frukost trakteras med en rätt av
grädde.5 Sedan kalendern ändrats, har emellertid hagtornen sällan i
England stått i full blom före den andra veckan i maj.6

Tornen eller tornet har även kommit till användning i flera folks
kulthandlingar. Hagtornen har betraktats som hoppets symbol, och
hos de gamla .grekerna buros i bröllopsprocessionerna grenar av detta
träd, med vilka även Hymens altare pryddes. Likaså har i
Schweiz i kantonen Zug brukats att vid Kristi lekamens fest, vilken
infaller andra torsdagen efter pingst, pryda fältaltarna med
hagtornskvistar, vilka sedermera omsorgsfullt bevaras i hemmen.7

1 W. W. Sheat: Malay magic. London 1900, s. 334 (N. E. Hammarstedts excerpter).

9 Scheftelowitz: anf. arb., s. 69.

3 Frazer: The golden bough II, s. 142, London.

4 Nord. Museets arkiv. Karl Eriksson.

5 Brand Ellis: anf. arb. London 1895. I, s. 217.

6 Encycl. Britannica och Reling & Bohnhorst: anf. arb., s. 67.

7 Hoffmann-Krayer: Feste und Branche des Schweizervolkes, Ziirich 1913, s. 163.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1929/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free