Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN.
49
buren är motiverat. .Det är ett bord av ljus polerad björk i
Karl-Johansstil av den form, som fig. l visar. Det har två sidoklaffar ined vridliållare
och en d niglåda. I denna finnes en lapp med följande inskrift: »Detta
Divan Bord är förfärdigat af Snickaren Mathias Svensson uti N:o 4
Hellesäker, Lindome Sök: en. Helläsåker den 14:de Tunij 1830.» På en
annan lapp i lådan står: »L. Pettersson. Menbeltillverkare i Göteborg
Huset .N: o 3 och 4 S illegala n.»
Bordet tillhör Ransäters hembygdsgård i Värmland. Dess tidigare öde
är mig ej bekant.
Sigurd Erixon.
Korta lin-fästen.
De linfästeii, som oftast brukats i Älvdalen, Mora
och Malung i Dalarna, äro mycket korta, fig. 2. Hur
de ha använts, har ej varit klart, förrän den 90-årige
bonden Staffan-Änders från Asen \ Älvdalen vid ett
besök i Nordiska museet kunde meddela, att de höllos i
vänstra, handen. Någon bild av förfaringssättet har icke
funnits förrän Ola Baimbers i anslutning till nyssnämnd;!,
meddelande fotograferade arbetsmetoden i Älvdalen,
fig. 3.
Jag meddelar här till jämförelse ett kopparstick,
fig. 4, föreställande en grekisk kvinna ha l Inn de
linfästet på samma sätt som i Älvdalen och själva sländan
i högra handen. Dess tillkomst är mig obekant. Jag har
funnit det hos en bokförsäljare vid en Seinekaj i Paris,
och det synes härröra från 1800-talets början.
Underskriften antyder, att det är en flicka från de grekiska
öarna det är fråga om. Hugo Bl timmer påvisar i
Tech-nologie und Terrninologie der Gewerbe un d Kiinste hei.
Griechen und llömern (Band l, sid. 132), att linfästet
hölls på detta sätt även i det antika Grekland och han
illustrerar även detta genom några vasmålningar.
S i g u r d E r i x o n.
Fig. 5. Kort
lin-huvud från
Älvdalens s:n,
Dalarna. L. ’27 cm.
.Nord. inus. 46.386.
Nordiska allmogesmycken och orientaliska.
Analogierna mellan nordiska allmogesmyckeii och orientaliska äro
tydliga, men ingen har hittills brytt sig om att närmare undersöka dem.
Dock skulle en sådan undersökning icke blott vara ytterst intressant utan
även giva uppslag till en vidgad syn på hela vår konst under järnåldern
och medeltiden. Under min sista resa i Orienten har jag sett smycken
som verkligen ge en något att tänka på. Traditionen och friimmande idéer
hänga i längre ån man tror. l Balkaiiländerna finnas smycken till vilka
den sassaiiidiska vingade kungakronan varit modell. De sassanidiska
kungarna togo i sin tur detta emblem från egyptierna, där den vingade
4-290301. Fataburen 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
