Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52 SMÄRRE MEDDELANDEN.
dem och av bitarna göra nya, lämpade efter våra dagars mod. Om tio år
finnes ej ett enda gammalt allmogesmycke kvar i hela Orienten och nya
göra guldsmederna endast på västerländsk order.
F. E. Martin.
Ett beriktigande.
l sin uppsats om Porla brunn i Fataburen 1928, h. 4 (först
publicerad i Svenska Dagbladets söndagsbilaga 17/6 1923) har doc. Jöran Sahlgren
påpekat, att jag i min lilla bok »Det gamla Medevi» försummat citera
honom såsom upphovsman till iakttagelserna, att »järnkällorna ansågos
hava särskilda magiska krafter därför att de avsatte ämnen med röd färg».
Icke nog med denna försummelse, jag skulle också ha givit J. Y.
Broberg äran av att ha konstaterat detta förhållande i sin bok »Bidrag från vår
folkmedicins vidskepelse», där dock ingenting namnes om den röda
färgens betydelse för den folkliga brunnsterapin.
Härtill må det förunnas mig att göra några erinringar. För det
första gäller min hänvisning till Broberg hans anteckningar om den röda
färgens roll i folkmedicinen över huvud, vilket även en flyktig
genomläsning av ifrågavarande passus klart visar. För det andra hade jag,
redan innan doc. Sahlgren hade älskvärdheten tillställa mig sin uppsats,
upprepade gånger i tryckta och otryckta källor rörande Medevi - »det
röda vattnet på skogen» - sett den röda färgen framhävd såsom ett
viktigt karakteristikum hos det hälsobringande vattnet och anade därför
ingalunda, att doc. Sahlgren just på den punkten ansåg sig ha gjort en
upptäckt, för vilken han önskade bli citerad. Däremot har jag - i
samma stycke, vari den röda färgens betydelse framhålles - skyndat mig att
citera doc. Sahlgrens uppsats såsom varande ett ytterst viktigt bidrag till
diskussionen om våra hälsokällors äldsta historia.1 Att jag icke två gånger
pä samma blad gjort nothänvisniiigar till en och samma tidningsuppsats,
ma med tanke på min framställnings populära karaktär icke anses alltför
»märkvärdigt».
Stockholm i juli 1929.
Gustaf Näsström.
In memoriam.
Marie Andree-Eysn. l denna tidskrifts tredje häfte för sistförflutna
är (s. 1.37 f.) anmäldes en till professorskan Andree-Eysn’s åttioarshögtid
utgiven festskrift. Ej lång tid senare inträffade sorgebudet, att deri om
särskilt alpländernas folklivskännedom så varmt intresserade och
högtför-tjänta forskaren gått hädan. Fru Andree-Eysn, vilken var änka efter
deri år 1912 avlidne kände geografen och etnologen Richard Andree, har
i främsta rummet gjort sig känd genom sitt år 1910 utgivna ypperliga
arbete Volkstiundliches aus dem bayrisch-österreichischen Alpengebiet,
beträffande vars betydelse för tysk folklivsforskning man endast behöver kasta
____________________
1 I detta sammanhang kan förtjäna påpekas ett tidigare bidrag av detta slag i
tidskriften Fataburen, nämligen N. Sjöberg: Rituala bruk vid våra hälsokällor.
Fataburen 1911, sid. 46 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
