Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 LITTERATUR
ROSMAN, HOLGER, Bjärka-Säby och dess ägare. Biografiska, skildringar
kring en gårds historia. I-III. Svenska kyrkans diakonistyrelses
förlag, Stockholm, 1923-1028. 4:o.
Med utgivandet av tredje bandet av ovannämnda arbete har ett
kulturhistoriskt verk av största betydelse nått sin fullbordan. En svensk
herrgårds öden, allt från. äldsta tider, äro mästerligt och så fullständigt
som möjligt skildrade.
Det är intressant att följa de växlande skiften, jorddrottarna på
Bjärka-Säby ha genomlevat. Under medeltiden ägde de förnäma
adelsmännen ofta nog ett flertal olika gårdskomplex i skilda delar av riket.
Säby-ägaren Bo Jonsson Grip, som när helst han for i Sveriges land
alltid kunde »sova under eget tak», var inkarnationen för denna typ. En
synnerligen intressant skildring ger författaren av den mäktige
riksdrotsen, denne omskrivne, men tillförene så föga utforskade personlighet.
Författaren vidgar sitt studium av hans ägotid av Bjärka-Säby under
1300-talets senare skede till en exposé över tidens ekonomiska liv, en
undersökning av banbrytande betydelse när svenska lantbrukets historia en.
gång skall skrivas. Det är något modernt över Bo Jonssons sätt att bli
en rik man – metoderna kanske hava stått sig någorlunda i alla tider.
»Hans förmåga att skaffa sig materiella tillgångar på alla tänkbara sätt
– med sund beräkning, med argan list och med brukat våld – var
ovillkorligen den förnämsta grunden till hans styrka.» Rikedomen var
sålunda förutsättningen för hans makt, och vägen gick genom att ideligen
öka jordbesittningarna.
Under 1500-talets första år övergår Bjärka-Säby till släkten Natt
och Dag. Nu börjar här och var deri åtgärden vidtagas, att smärre
avlägsnare belägna gårdar såldes allt under det att huvudgården förstorades.
Författaren till Bjärka-Säby verket påpekar ock, att Vasaregenterna
gjorde allt för att i bördsaristokratien samla ett kulturbärande element, vars
styrka var en förutsättning för statens och konungamaktens fasthet. Det
delvis efter välskt mönster uppvuxna stormanna- och fogdeväldet var
förbi. Nu blev det besuttiie frälsesläktcr, som ägde gårdarna, byggde
bostäder och slott samt gjorde allt att förbättra - ej utsuga sina gods. Här
kan man söka en av betingelserna för det uppväxande svenska
stormaktsväldet. Problemet ägnas av Holger Rosman ett ingående studium.
Författaren framhåller, att jordförvaltriingen var inkomstkällan, ur vilket
de för uppehället nödvändiga medlen flödade, under det att herrarna i
statstjänsten och krigsföretagen fingo näring för sin verksamhetslust.
Under 1600-talet skedde en fortsatt koncentrering kring Säby.
Gårdar i Västergötland försåldes, varigenom kontanter härtill erhöllos. Men
det synes också antagligt att lösgörandet av det fasta kapitalet var
frambringat av det uppväxande släktets ökade penningbehov. Doktor Rosmar
har vid behandlingen av de ekonomiska problemen under 1600-talets senare
hälft kunnat kombinera sin egen historiska kunskap med en lång
nationalekonomisk erfarenhet. Här framhålles huru den tid bröt in, da
national-hushållningen ej längre var tillfyllest. Slotten kunde väl byggas med
hjälp av naturtillgångar till både materiel och avlönande av arbetskraften.
Men de utländska konstnärerna ville hava kontanter, och sedan siden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
