Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 00
damast, vin och kryddor blivit »nödvändighetsartiklar», blev kravet pä
reda mynt allt större. Tack vare kreditbehovet uppstodo bankerna,
gårdarnas ekonomi undergrävdes och det gick som vanligt! Under dessa
förhållanden var det, som Bjärka-Säby gick över i Cederhjelmska släkten. De
nya ägarna gjorde allt för att få fast fotfäste i jorden. De lyckades och
bragte godset framåt i många hänseenden. Vid sidan av jordbrukets
uppsving, började nu vattenkraften mera målmedvetet utnyttjas, varjämte
fiske och jakt alltfort omhuldades på den gamla gården.
Karakteristiskt för ägarebytena på Bjärka-Säby är, att skilda
släkter hava fyllt ut och gått i graven med olika epoker. I samband ined
reduktionen, när den gamla »godsägare-adelns» tid var slut, var ock Natt
och Dag-släktens välde ute. Då kommo representanter ur deri nya
»tjänstemanna-adeln» som herrar. Och efter Cederhjelmska släktens tid och
von Saltza’s och Sigge Sparres korta regim kom på 1850-talet
herrgårdarnas sönderfallande, spekulationer och ovisshet. Även nu gick krisen
lätt och med gynnsamt resultat över den gamla gården. Mer av en
händelse blev deri store köpmannen Oscar Ekman en av ägarna under
spekulationstiden, liksom det delvis synes varit slumpens verk, att han blev
slutlig ägare och brukare av gården. Men därefter hava han och hans
arvingar gjort allt att hälla uppe de gamla traditionerna, och tack vare
pietet, kärlek och ekonomiska resurser hava de också lyckats.
Den nuvarande ägarens storslagna meceiiatskap har icke blott
möjliggjort den ståtliga cykel monografier över godset, vari de här anmälda
delarna ingå, utan också att så långt kunnat ske, till den gamla
sätesgården återförts tidigare konstverk av skilda slag. För övrigt haller man
även på att insamla avskrifter av urkunder m. m., som beröra godset.
Här är verkligen ett efterföljansvärt exempel, och det är pä tiden att
taga itu därmed på vara gamla gårdar; även om allt naturligtvis i de
flesta fall måste ske i anspråkslösare skala. Vid splittrandet och
försäljningen av en flerfald äldre gårdar medtaga eller avyttra, de gamla ägarna
möbler, andra inventarier, arkivalier och bibliotek; ja, själva traditionen
synes flytta bort. Ofta ser man i vara dagar herrgårdar upplåtna till
pensionat eller ock irmehavas de av ägare, som intet hava gemensamt
med det gångna. Ett sätt att fylla tomrummet och för kommande tider
bevara något av spillrorna är, att nuvarande ägare med hjälp av tidigare
hesittare och intresserade till de gamla gårdarna samla så mycket som
möjligt av kopior och uppgifter rörande äldre ägare, inventarier,
förhållanden, jordböcker, kartor etc. Det hela synes främst vara en kostnadssak,
men det beror snarare på intresset. Vi hava sett gamla gårdar, där
pietetsfulla ägare eller deras anförvanter med enklaste medel samlat så, att man
känner doften av de gamla traditionerna . Men säkert kunde också
intresserade räkna på stöd från våra kulturhistoriska institutioner vid arbete i
här antydd riktning.
Den här anmälda godshistorien bör vara värd en bred läsekrets.
Visserligen ser detta mäktiga verk först en smula »lärt» ut, men passar lika väl
klerk som lekman. Här ges ett kunskapsmateriel och en vacker lektyr
såväl för den skolade vetenskapsmannen som för varje övrig medborgare,
vilken finner nytta och nöje i att studera vår odling, i att följande Arthur
Hazelii »kungstanke» söka skåda en flik av Sveriges sjal eller lära känna
landets kultur. Måns Mannerfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
