Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARDAGSLIVET PÅ TRESTENA PÅ 1860-TALET. 111
att det var stelhet och förnämhet, som präglade umgänget. Sant är att
all frispråkighet och flabbighet liksom dog bort på deras läppar, som
voro vana att föra sådant å bane. Gamle patron Jönsson på Stora
Bjurum brukade på gamla dagar berätta, att han kände en ovanlig
respekt i sällskap med överstelöjtnant ’Mannerfelt. Den respekten hade
han fått genom att vid utkastandet av sina paradoxer erhålla några
av dessa repliker, som voro M :s styrka att giva, och de gåvos spetsigt
och understundom drastiskt. M. var, i motsats till vad ofta var fallet
denna tid, prästvän.
Umgänget var icke stort, men besök gjordes på Dagsnäs m. fi.
ställen och besök mottogos ofta, som ovan nämnts. Vid dessa voro
samtalen livliga, omfattande politik, dagens ön dit, och lustiga, historier.
För att nu återgå till föreliggande huvudfråga eller redogörelse
för det drag hemkulturen hade, så skulle jag vilja uttrycka detta i
följande korta skildring.
Livet skulle levas i arbete och strängt sedligt allvar. Till Gud
skulle förtröstansfullt alla företag, framtiden och nuet ställas.
Jorden var visserligen en jämmerdal, men vad mer, om man vandrade där
stödd av Guds hand, så, bar man eller behövde icke bära på någon
fruktan och man anförtrodde sig till »fröjdeanden» (Ps. 138).
Statsstyret inom alla grenar ville man hava starkt. Folkyran var
något, som städse låg och glödde under den falnande askan. Gent
emot främmande makter var Sverige i ett prekärt läge. Hur ofta
hörde jag icke detta uttryck: vi bli ryssar. M.örkt såg man på
liberalismens utveckling, och med den djupaste sorg mottogs 18(>f) [-underrätte]-] {+under-
rätte]+} son om representationsförslagets genomgång. 18fi.r) i december
antecknade unn moder i sin annotationsalmaiiacka. 1’öljaiule: »Det nya
representationsförslaget antaget! Huru litet veta de, som antagit eller
förkastat vad nyttigt är! Du, som styrer folk och riken med din
mäktiga hand, bevara, vårt älskade fosterland, att ej ditt ord tages bort
och det komma olycka över detta arma kära land, där alla mina
älskade barn äro födda och skola fostras.»
Ett kulturellt drag var den stora vetgirighet och beläsenhet, som
rådde. Man följde även i detta hänseende med sin tid. Den
skandinaviska frågan saknade icke sympatier, men däremot föreföll skarp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
