Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 H. L. LARSON.
vecka eller något mera var deri torr, slät och spänd som ett
trumskinn. Nu rullades den ihop med hårsidan utåt utan veck och
skrynklor, så rakades med en vanlig skarpslipad täljkniv håret bort, så att
huden blev blank och fin även på hårsidan. Det var ett tidsödande,
tålamodsprövande arbete, som tog flera dagar, särskilt för den ovane.
En van och skicklig person kunde raka .en hud på en dag. Ofta hade
man en sådan hud ined sig i milskogen eller gruvstugan och satt och
rakade på kvällarna framför brasan i kojspisen. Man rakade torrt
och med (icke mot) håren och var mycket noga att ej skada narven.
Slipstenen måste ofta anlitas.
Den renrakade huden blöttes, lades på golvet eller på en stor
gårdsport, upplagd på bockar, med köttsidan uppåt och rundades genom
bortklippning av billingar och andra hörn. Så klipptes av hela
huden en enda rem. Man började i ytterkanten, klippte medsols och
gjorde remmen omkring en tum bred. Där huden var tunnare, gjorde
man remmen bredare och tvärtom. Det var noga med klippningen,
ty endast örn den var riktigt gjord, kunde man få jämna och fina rep.
Så fort man klippt, spann inan upp remmen på en repslända.
Sländan ser ut som en mycket stor gäddragsvinda. Vid spinningen gällde
det att få remmen jämnt tvinnad överallt med yttersidan, längsta
sidan, liggande utanpå kanten av innersidan. Det var vänstra
handens tumme, som reglerade vikningen, tvinningen skedde medsols.
Det blev en väldig kluns på sländan, nar hela oxhuden lindats upp.
Från sländan lindades remmen vanligen på en liten stege, en
lasstege (3 alnar lång. lätt och smäcker, medfördes då man körde
hö för att komma upp på lasset). Man nubbade fast ena ändan av
remmen vid stegen och lindade så spannt nian kunde ett varv, och
fick en härva med 20-30 trådar på vardera sidan om stegen, remmen
var således omkring 50 famnar lång (bortåt 100 meter).
Klippningen, spinningen och upplindningen skedde alltid på
vintern, ty remmen fick ej torka, förrän den frusit ordentligt. Stegen
med den blöta remmen sattes ut, ofta på taket rest mot en stång, så
att köld och blåst riktigt; kunde komma åt. Blev remmen ej riktigt
hårt genonifrusen överallt, så blev det blåaktiga fläckar, som inuti
voro »stålhårda». En veckas köld, ju skarpare dess bättre, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
