Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ERIK LUNDBERG
Bestiariusgruppen1 - måste, därom synas alla vara ense, motsvara
Byzantios verk.2
Det synes mig dock alls icke otroligt, att den gotländska
konsten vid denna tid skulle kunna ha följt mera allmäneuropeiska
utvecklingsbanor i motsats till Sverige i övrigt. Man behöver endast
jämföra kyrkobyggnadsverksamheten under följande sekel på
Gotland och på fastlandet för att se den betydelsefulla skillnaden.
Medan på Gotland 1200-talet medför en rik byggnadsverksamhet,
tillkomma samtidigt på fastlandet endast få monument. Och långt
efter sedan den fastländske bonden-vikingen försvunnit såsom
handelsförmedlare av europeiska mått spelade ju ännu gotlänningen -
även frånsett Visby - i någon mån en sådan roll. Medan på
fastlandet alla förutsättningar finnas for uppkomsten av bygdekonst
har gotlänningen ännu anknytningen till den stora allmänna
utvecklingsgången. Först ett sekel senare tenderar även Gotland avgjort
mot bygdekonsten. Visby har nu helt överflyglat landsbygden på
handelns område. Om den kyrkliga byggnadskonstens blomstring
på Gotland sinar ut vid 1300-talets mitt, så hade detsamma inträffat
på fastlandet redan hundrafemtio år tidigare. - Naturligtvis gäller
detta resonemang om fastlandet på 1100-talet varken städerna, i
den mån man vid denna tidpunkt kan tala om sådana, eller
klostren, där andra förhållanden spela in, men däremot hela den
kungliga byggnadsverksamheten liksom stormännens och böndernas.
Man torde nämligen kunna våga antaga, att, alla klasskillnader till
trots, varken konungen eller stormännen hos oss ännu på 1100-talet
i så synnerligen hög grad nått fram till allmäneuropeisk högre
kulturnivå.
Jag skall nedan söka visa, att Rydaholmskyrkan verkligen
tillhör den del av 1100-talet, tilL vilken jag ovan sökt föra densamma,
och vill därigenom söka vinna en fast punkt såsom bevis för
riktigheten av det ovan framförda resonemanget. Att jag valt just detta
monument beror på att få andra ha ens tillnärmelsevis så rik ut-
1 Roosval, anf. arb., sid. 136 ff.
2 Gotthard Johanson, En romansk dopfuntsgrupp i Småland. Rig 1925, sid. 215 ff.
samt Roosval, anf. arb., sid. 100 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
