- Project Runeberg -  Fataburen / 1929 /
181

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EX DATERINGSFRÅGA BELYST AV EN BISKOPSTVIST PÅ 1100-TALET 181

gången från fyrsidigheten till den runda pelarhalsen skulle ernås.
I fasytan är bladet inpassat. - En avlägsen likhet med dessa
hörnblad erbjuda Lundakapitälen (fig. 10 och 11). I det senare visar
bladets huvudform någon likhet, medan detaljeringen är en annan och
rikare. T fig. 10 återfinnes i någon mån den släta ytan från
Ryda-holm. De uppstigande bladen ha överallt i Lund mera elastisk
böjning samt rikare former. Det förefaller som om man i det
småländska exemplaret sökt efterbilda de andras elegant buktade blad,
ehuru man icke uppfattat den arkitektoniska funktion, resningen,
uppbärandet, som dessa blad ha. Rydaholmskapitälet skulle kunna
betecknas såsom (jeometriserad efterbildning av de tektoniska
Lundakapitälen. Man har tagit litet av varje ur olika Lundensiska
kapi-tältyper. Ett annat av Rydaholmskapitälen (fig. 7) visar former,
som knappast kunna förklaras annat än som naiv efterbildning av

o

s. k. veckkapitäl. Åtskilliga exemplar av sådana ha suttit i
domkyrkans torngallerier (fig. 12).1 Därjämte finner man i Lund
kapitalet fig. 13, som ganska nära överensstämmer med ifrågavarande
från Rydaholm med sin om tärningskapitäl erinrande typ och de
egendomliga bågarna i sidofälten. Rydaholmskapitälet bör säkert
uppfattas som en hybrid mellan de båda typerna fig. 12 och 13.

Dessa överensstämmelser rycka på en gång dateringen framåt.
Rydaholmskyrkan måste ha tillkommit efter fullbordandet av
Lundatornen eller medan dessa stodo under byggnad. Vi äro därmed
långt inne på 1100-talets senare hälft. Tornens färdigställande i
Lund synes Rydbeck närmast vilja sätta till tiden inemot år 1200.

Förutom sin egenartade tornarkitektur samt den rika
skulpturen ägde Rydaholrns kyrka fordom ännu en märkvärdighet,
nämligen den berömda, med figurala järnbeslag smyckade kista, som nu
förvaras i Statens Historiska Museum. En liknande kista fanns
även i Voxtorps kyrka i samma härad. Den berömda järnbeslagna
dörren i Rogslösa kyrka i Östergötland utgör det tredje kända ar-

1 R. Blomqvist, Studier i Smålands romanska stcnkonst. Lund 1929, sid. 131, not 4
förnekar visserligen den förra överensstämmelsen med Lundakapitälen men på samma
sida påpekar han själv veckkarakiären hos det andra Rydaholmskapitälet, tydligen utan
att erinra sig motsvarigheten i gallerierna i Lund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1929/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free