Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSTÄLLNING PÅ KULTURHISTORISK GRUND 191
ett planschverk. Utställningens kulturella och vetenskapliga insatser
ha härigenom liksom på grund av de ekonomiska förluster, som
Göteborgs stad gjorde, icke blivit utnyttjade, även om de genom att
inspirera andra – även museer - utövat ett betydande inflytande.
Våren 1918 erhöll jag i uppdrag att uppgöra plan för de
hantverks- och industrihistoriska avdelningarna vid Göteborgs
jubileumsutställning, vilket också skedde efter omfattande arkivaliska
forskningar och i samråd med generalkommissarien Harald Adelsohn. Till
en början var det meningen, att dessa avdelningar skulle
sammanföras, men det visade sig snart, att en fullständig uppdelning borde
göras. Gränsen dem emellan är ju i verkligheten flytande, men som
industri betraktas här det, som enligt praktiska och traditionella
synpunkter räknats dit eller som åtminstone bildat utgångspunkter för
en senare industriell utveckling. Då inga förundersökningar i fältet
förut voro gjorda, måste planläggningen ske på ganska osäkra
premisser, och i första hand föreslogos omfattande inventeringar av
städerna och landsbygden i västra Sverige. Enligt den plan. som jag
framlade, kunde insamlingen icke begränsas till Göteborgs stad med
omnejd utan måste av historiska och praktiska skäl utsträckas till
Göteborgs uppland, vilket begrepp dock skiftat, om man tar hänsyn
till förhållandena inom olika brancher.
Vad nu först hantverket beträffar, inrymdes under denna grupp
även allmogens verktyg inom sådana slöjder och näringar, som
verkligen erhållit hantverksmässig utveckling. Härigenom erhölls en fast
etnografisk stomme, i vilken det egentliga stadshantverket kunde
infogas under utvecklingshistorisk synvinkel. I första hand borde
häradena omkring Göteborg och de orter, som stått i intimare ekonomiskt
samband med staden undersökas, men i andra hand även övriga delar
av Bohuslän, Västergötland, Dalsland och norra Halland. I fråga om
städerna borde främst sådana medtagas i vilka hantverkarna under
skråtiden lytt under ämbetena i Göteborg. Detta gällde särskilt
Bohusläns städer men också Kungsbacka, Varberg. Alingsås, Borås,
Ulricehamn, Vänersborg, Lidköping, Mariestad och Skara. I den mån
clet senare bleve nödvändigt, finge materialet kompletteras från övriga
västsvenska städer samt från Småland och i nödfall även andra orter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
