Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
MÖLLER. J. S.: Fester og Hojlider l gamle dage. Skildringer f ra
Nord-vestsjselland med fors0g på tydninger. I Bind. Födsel - Bryllup
–D0d.’ Kbhvn 1929. 941 s. 111.. 8:0.
Författaren till ovannämnda arbete utgav för några år sedan ett stort
och vackert verk om iiordsjälläiidska allmogedräkter och visade sig då vara
icke blott en lycklig och ivrig samlare, utan också eii forskare med
intresse för det väsentliga i detta slags studier, tolkandet av själva
folklivet i dess historiska och etnologiska samband. Samma egenskaper
framträda också i det stora arbete, vars första del han nu med understöd av
Carlsbergsfonden framlagt. Som läkare har doktor M011er haft rika
tillfällen att komma i intim kontakt med den lantbefolkning hans
skildring avser. En ytterligare förutsättning för folklivsforskning äger han
otvivelaktigt däri, att han själv är född och uppvuxen i bondeståndet. En
omfattande beläsenhet i dansk etnologisk och arkeologisk litteratur samt
bekantskap med de viktigaste av dessa vetenskapers resultat även utom
hans eget land har ytterligare kvalificerat honom för den uppgift, han
.förelagt sig.
Denna är dock ingalunda obetydlig. Vad en forskare som Feilberg
blott vågat sig på endels, i rnoiiografiska studier över enstaka komplex
av folkseden och folktron, eller cncyklopediskt, som materialsamling, i sin
Ordbok, har Möller nu beslutat att försöka genomföra på bred front. Det
gäller för honom ej blott att beskriva sitt områdes folkliga fester och
högtider, d. v. s. alla folklivets starkare accentuerade moment, utan också
att söka tyda alla de därtill knutna sedvänjorna och tolka de
föreställningar, som ligga till grund för desamma.
l stort sett håller han sig vid dessa försök på redan förut banade
vägar. Det är Tylor och Frazer, Hammarstedt och Westermarck, som
få släppa till förklaringarna, Sartori och Troels Lund, som få ge
jämförelsematerialet. Dock har han sin egen, om också ej alltid helt
konsekventa syn på företeelserna, som i varje särskilt fall låter honom välja
den förklaring, som ligger bäst till för honom; denna syn är en rationellt,
strängt utvecklingshistoriskt men, låt mig säga det, också en smula
schematiskt tänkande förnuftsmänniskas av naturvetenskaplig typ. Detta drag
förklarar måhända i viss mån det i våra dagar mer än för några årtionden
sedan halsbrytande försöket att finna förklaringar till så gott som alla
de fenomen, han möter i folklivet. Deri numera tämligen grundligt
utdömda komparatioiismetod, som arbetar utan hänsyn till bristen på
påvisbara samband och, framför allt, utan hänsyn till. att de enstaka företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
