Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 LITTERATUR
Eesti rahvariiete album (Album estnischer Volkstrachten). Utg. av Eeesti
rahva museum. Tartu 1927.
Innehåller 17 färgplanscher, återgivande det dubbla antalet estniska
folkdräkter. Till varje dräkt är fogad en kort beskrivning på estniska
och tyska språken.
8. S.
Norra Allbo hembygdsförenings årsbok 1929. Moheda 1929. 112 s. 8:0.
Föreliggande årsbok visar hur en mindre hembygdsförening kan
fullfölja andra och i viss mån värdefullare arbetsuppgifter än blott och bart
insamlingen av föremål. Norra Allbo hembygdsförening har påbörjat en
ingående inventering av såväl fornlämningar och lösa fornfynd som
kulturhistoriska föremål i häradet, och det är meningen att även i
fortsättningen använda de medel som kunna skaffas till fullföljande av denna
inventering och till publicering av resultaten. Socknarna inom området
komma att en efter en bli behandlade i årsböckerna, och början är nu
.gjord med Blädinge. Förutom inventeringslistorna över fornlämningar
och fornfynd, som uppgjorts av folkskollärare Tage Berggren, publiceras
bl. a. förteckningar över de protokoll, handlingar etc. som de olika
bya-lådorna inom socknen innehålla. I övrigt fylles årsboken av den flitige
.arkivforskaren P. G. Ve j de, som dels lämnar en del personhistoriska
anteckningar till sätesgårdar i socknen, dels publicerar några Blädingekartor
från 1630-talet. Genom siri karaktär av materialpublikation är årsboken
förebildlig. För bygden själv står det som skildras så nära, att varje
populariserande bearbetning är onödig. Det är i stället exaktheten och
utförligheten, som här uppskattas högst. För den vetenskapliga forskningen,
«om hembygdskunskapen städse måste bygga på, är det värdefullt, att
källmaterial på detta sätt ställes till förfogande.
8. S.
Volkskundliche Bibliographie fur die Jahre 1923 und 24- Utg. av E.
Hoffmann-Krayer, Berlin och Leipzig 1929. 522 s. 8:0.
När i Fataburen ånyo fästes uppmärksamheten på att en ny del
utkommit av denna bibliografi (anmäld förut 1923, sid. 70 och 1927, sid.
199) är detta endast ett ringa uttryck för den tacksamhet svensk
folklivsforskning hyser för att ett sådant verk kommit till stånd och år efter
år kan utföras. Föreliggande två årgångar upptaga ej mindre än 6,000
uppsats- och boktitlar, systematiskt uppordnade och försedda med
författare- och sakregister. Det är ett storartat arbete som utgivaren
åstadkommit, byggt som det är på frivilliga arbetskrafter. Volkskuiidliche
Bibliographie är en handbok i folklivsforskning, som bör finnas även i
mindre bibliotek.
S. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
