Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska museets femtioårsjubileum som nationalegendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MUSEETS FEMTIOÅRSJUBILEUM SOM NATIONALEGENDOM 61
till järnvägsstationerna och på fraktsedeln skrevs: Nordiska muséet,
Stockholm. Skaparen av det jämte Skansen mest betydande
friluftsmuseet i världen, Anders Sandvig i Lillehammer, har berättat om
hur just åsynen av ett par av dessa foror väckte hos honom, då en
gosse, tanken att själv en gång börja samla och rädda, på samma
vis som den märkvärdige doktorn i Stockholm.
1890-talet kunna vi för Nordiska museets vidkommande benämna
byggandets tid. Grundstenen till detta mäktiga museum, där vi nu
befinna oss, detta tempel åt den svenska odlingens genius, skulle man
väl kunna säga, lades den 24 okt. 1888. Oerhört stort var detta
byggnadsföretag, både ur ekonomisk och praktisk synpunkt. Ekonomiskt
sett förutsatte det en jätteapparat av tiggeri och lotteri; det var
intressant nog med mönster från de av Hazelius och hans vänner
organiserade penninglotterierna för Nordiska museets bygge, som sedermera
det moderna lotteriväsendet, denna viktiga hävstång för vårt
kulturarbete, organiserades. Ingen svensk byggmästare under 1800-talet
har väl heller haft en så väldig monumentaluppgift att lösa som
Nordiska museets arkitekt, vilken vi ännu ha glädjen att med obruten
kraft se ibland oss.
Men även i ett annat hänseende är 1890-talet en byggandets tid.
Från 1891 gräves, spränges och timras oavlåtligt på Skansen. Detta
Hazelius’ älsklingsbarn hade fötts i hans hjärna redan tidigare, men
först nu tog det levande gestalt. Tack vare konung Oscars personliga
tillmötesgående gentemot Hazelius kunde dennes Skansenidé från
början realiseras på så storslaget sätt som blev fallet. Morastugan,
Kyrk-hultstugan, Bollnässtugan, Laxbrostugan, Oktorpsgården,
klockstaplarna, fatburen, fäbodvallen och ett flertal smärre hus, djurburarna
samt väldiga anläggningar som t. ex. Oscar II :s terrass, komma
under 90-talet till inför ögonen på de förvånade stockholmarna, som
började tro, att för doktorn på Skansen var ingenting omöjligt.
Vad skola vi kalla den följande perioden? Bäst passar kanske
namnet organisations- och installationstiden. Hazelius’ död i maj
1901 medförde helt naturligt en viss stagnation i arbetena och ställde
frågan om institutionens framtida organisation och ledning i
förgrunden. Vi anteckna från denna period Gunnar Hazelius’ styresmanna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
