Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräktalmanacka för Floda socken i Dalarna under adertonhundratalets senare hälft. Av Albert Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 ALBERT ALM
trätt varandra och som föranlett olika benämningar - har således
denna kjortel, som vi för övrigt alltid endast angiva med dess äldsta
namn sandelskjortel, fått röstövervikt och har därför fått råda i
almanackan. Vad skall man också göra, när Skol Mor förkunnar:
»Så gjorde då vi ner i sockna!» Björbo får ha sin mening för sig, det
har alltid varit lite efter i utvecklingen.
Men kanske man just därför borde lyssnat på Björbos mening!
Kanske Trettondedagen förr haft en förnämligare rang! Därom kan
man nu intet veta. Under den tid, som avses, tyckas i allt fall
meningarna ha varit delade mellan å ena sidan Björbo och å andra sidan dem
som bodde »ner i sockna» kring kyrkan.
Olikheten mellan Godspig Kirstis mening, att Trettondedagen icke
alls var någon högtid i Floda, och Halvors Marias m. fi., att den borde
firas i sandelskjortel, låter kanske förklara sig av det förhållande
att det, enligt gammalt, icke gick för sig att direkt övergå från
röd-kjortel, som ju bars på Nyårsdagen, till ensmöjdkjortel utan att först
ha passerat först blåkjortel och sedan sandelskjortel. I fyra fall av
sju - d. v. s. de år, då det finnes en söndag efter Nyår -. blev det
då ändock sandelskjortel, även om. Trettondedagen ej ansågs som en
särskild högtid. De andra åren blev det till och med blåkjortel liksom
för Björboborna, Denna lösning är ganska trolig. Den överensstämmer
med misstanken att gamla regler iakttagits strängare under vintern.
Förbudet mot brådstörtad övergång från röd och blå kjortel till
ensmöjdkjortel tyckes nämligen under den egentliga sommaren icke
ens ha besvärat Björbyborna. Även de började med ensmöjd
omedelbart efter Midsommardagen, ehuru de voro angelägna att bära sandels
efter Tretton de dagen.
Inför ett par andra av Flodadräktens mysterier står man också
undrande och spörjande, ehuru det där icke är fråga om osäkerhet
om hur det bör vara. Alla äro nämligen eniga. Vad finnes för
anledning till att fira Heliga Trefaldighetsdagen som en sorgedag med
svart dräkt? Häri skiljer sig också Floda från Leksand, där
»Trin-tatis» är en tredje rangens högtidsdag. Förklaringen kanske ligger
däri att den visst icke ansågs som en sorgedag, men att man på ett
särskilt högtidligt sätt och på ett sätt, som var i överensstämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
