Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräktalmanacka för Floda socken i Dalarna under adertonhundratalets senare hälft. Av Albert Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÄKTALMANACKA FÖR FLODA 97
med den allvarliga uppfattningen om gudstjänsten i allmänhet, ville
markera ingången av den långa raden av trefaldighetssöndagar, då
man, så sommar det var, ändock icke tillät sig någon större färgglädje
i kyrkdräkten.
Och varför firas Fastlagssöndagen i svart dräkt? Den tillhör
ju ej fastan utan snarare tvärtom. Vore det i ett katolskt land, skulle
man nog varit mycket festligt klädd. I detta fall följer man i
Leksand samma regel som i Floda. Är det en gammal luthersk protest
mot karnevalen?
Slutligen en annan egendomlighet. Vid första nattvardsgång i
Floda är man rödklädd med därjämte ett par extra, endast vid detta
tillfälle förekommande prydnader. I Leksand däremot är man
»sorgklädd», vilket man även är i Floda vid senare nattvardsgångar.
Då författaren på sin tid utforskade det gamla klädskicket i
Leksand, föll det sig icke svårt att, med utgång från de regler, som
iakttagits av kvinnorna, indela sön- och helgdagar i vissa klasser allt
efter deras förnämitet, såsom Leksandsborna själva tydligen
uppfattade dem. Såsom av ovanstående synes, faller detta sig icke fullt så
lätt i Floda. Ett litet försök kanske dock kan ha sitt intresse såsom
orientering i kyrkoårets labyrint.
Vi kunna då först från det övriga kyrkoåret särskilja dess
tvenne stora allvarliga perioder, adventet och fastan, under vilka kvinna
vid kyrkobesök skulle vara »svartklädd» eller åtminstone »mörkt
klädd». Undantag härifrån utgjorde Marise Bebådelsedag. »Svart-
i
klädd» skulle man för övrigt även vara på Fastlagssöndagen,
Bönsöndagen, böndagarna, Heliga Trefaldighetsdagen och Doms,söndagen.
Därnäst särskilja vi helgerna, av vilka de största kallades
storhelger. Med utgångspunkt från klädedräkten räknades till vad vi
kunna kalla l:sta rangens helgdagar Juldagen, Nyårsdagen,
Påskdagen, Pingstdagen (om man är tröjlös), Midsommardagen ( i forna
tider) och Förstsöndagen. Vidare 2:dra rangens helgdagar, vilka äro
Annandag Jul, Söndagen efter nyår (i Björbo även Trettondedagen),
Kyndelsmässodagen, Mariae Bebådelsedag, Kristi Himmelsfärdsdag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
