Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräktalmanacka för Floda socken i Dalarna under adertonhundratalets senare hälft. Av Albert Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 ALBERT ALM
till gröntröja (och enligt några till sandelskjortel, när man var tröjlös)
samt, i en grupp för sig, äkta kragar och mörka kragar. De äkta hade
röd eller rödaktig botten. De mörka hade blå eller brun eller mera
blandad mörk botten. Grönbottnade kragar förekommo däremot icke.
De äkta kragar, som hade rent röd botten, kallades ljusäkta, de övriga
mörkäkta.
Kragarnas olika mönster föranledde också olika namn, såsom
solkrage, korskrage, spegelkrage, suggkrage m. fi. Namnen härleddes
från någon karakteristisk detalj i mönstret. »Sugga» t. ex. kallades
en figur i form av ett krokigt päron.
Dessa äkta kragar och mörka kragar användes endast till
ensmöjd-kjortel. De ha nu i allmänhet utträngts av kläden av yllemusslin med
fransar. Dessa förekomma även med grön botten. I »almanackan»
tänka vi oss emellertid tillbaka till den tid då kattunsklädena ännu
voro allenarådande.
Kläde fästes med silverspänne. Om man bar tröja, användes två
spännen, ett vid halsen ooh ett längre ned. Om man var tröjlös, satt
det övre spännet i övdelen.
Krage fästes med en nål vilken som helst, och ovanom hop
fästningen placerades en särskild prydnad, det s. k. kragbandet.
Kragbandet var ett brokigt sidenband, som under tidernas lopp
förekommit i olika storlekar. På senare tid, då det var som längst och
bredast, var det cirka 31/s cm. brett och 75 cm. långt. Det veks då
fyrdubbelt i l lycka och 2 stumpar och fästes med en nål, en knappnål
eller silvernål, eller med en »spegelknapp».
Kragbandet skulle sticka av mot kragen, så att till rödbottnad
användes blått eller grönt kragband, d. v. s. med blå eller grön botten,
till vitbottnad och till svart eller mörk krage användes rött kragband,
d. v. s. med röd botten.
Till turkisk krage användes ett l1/» tum brett, helrött ylleband av
samma slag som det röda hårbandet.
Till svart dräkt, när man bar tröja, hörde ett helvitt hassklä, av
kamris eller enklare tyg. Detta fästes med en knappnål, som icke
syntes, och pryddes ej med kragband. Till svart dräkt, när man var
tröjlös, hade man, såsom redan framgår av det som ovan sagts, rött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
