Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - A. Enqvist: Kolning av bränntorv under 1700-talet i Närke - Nils Lithberg: Den ostsvenska sädesskäran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 133
B, en dylik Cylinder, som står uti fals af den undre men kan af tagas
då kollien .skola tagas ut.
F. Ett Lock som lägges på Torfwen under kåhlningen ät hindra
för stark låga och. sedan stybbas uppå då det skall täppas. Största
konsten är -ät med locket lagom moderera luften, ät det eij blir aska
eij (/&) eller okohlad Torf, och ät sedan få igensmeta alla springor ät ingen
luft slipper in eller ut.
Sålunda befinnes wid Frövi hos Bergmästaren I: W: Dalman.»
A. Enqvist.
Den ostsvenska sädesskäran.
I senaste häftet av Fataburen har Arvid Enqvist ur J. H.
Rhezelius5 anteckningar från hans resor på Öland och i Kalmar län år 1634
återgivit ett antal anteckningar, som i dessa Gustaf-Adolfsminnet s och
Riksantikvarieämbetets jubileumsdagar ha ett dubbelt värde därigenom att
de visa, att det märkliga Kungliga Memorialet av den 20 maj 1630
verkligen också, åtminstone vid ett tillfälle, varit direkt vägledande för
kulturhistoriska fältuppteckningar.1 Man jämföre Enqvist punkt l (sid. 17 ff.)
och Memorialets punkt 8, 12, 14; Enqvist punkt 2 (sid. 20 och
Memorialets punkt 12; Enqvist punkt 3 (sid. 20 f.) och Mvemorialets
punkt 14; Enqvist punkt 4, 6, 7 (sid. 21 f.) och Memorialets
punkt 13; Enqvist punkt 5 (sid. 21) och Memorialets punkt 9; Enqvist
punkt 8 (sid. 23 ff.) och Memorialets punkt 4; Enqvist punkt 9 (sid.
26 ff.) och Memorialets punkt 1. Läggas dessa uppteckningar vid sidan
om Memorialet, får man nästan intrycket, att detta tjänat som en fullt
modern frågelista.
De av Enqvist återgivna notiserna kunde ge anledning till ett
flertal kommentarer. Jag skall här blott beröra en av dessa. På sid. 107
i Rhezelius’ anteckningar (Enqvist sid. 20) avbildas en sädesskära, vars
handtag har en skivformig avslutning och nere mot skäran är försedd
med liksom en bakåtriktad tagg. Denna form kan identifieras med en
ännu i dag i vårt land förekommande typ av sädesskära.
Om vi utgå från handtagets form, låta sig de svenska skarorna
indela i två stora grupper, sådana med enkelt handtag och sådana med
rikt skuret och snidat handtag. Den förstnämnda gruppen företrädes
framför allt av iskärorna från Dalarna, men den anträffas även på andra
håll inom vårt land, liksom den är den i övriga nordiska länder och på
Europas fastland vanligast förekommande typen. Vissa varianter kunna
urskiljas, men de äro mindre iögonenfallande.
Den andra gruppen, den med skuret och snidat handtag, tillhör
Sveriges sydligare landskap. Hithörande handtag fördela sig i två skilda
typer, den ena med en skivformig avslutning av skaftet, fig. l-3, och
ofta även nertill - mot skäran .- försedd med ett mer eller mindre kraf-
1 Memorialet av den 20 maj 1630 finnes senast återgivet i den i anledning av den
pågående insamlingen till Gustaf-Adolfsfonden utgivna skriften >Svensk
Kulturminnesvård, Ett 300-årsminne», Sthlm 1930, sid. 7 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
