Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Nils Lithberg: Den ostsvenska sädesskäran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN 135
Fig. 4. Sädesskära, Drängsereds s:n, Hal- Fig. 5. Sädesskära, Mörlunda s:n,
Småland. Nord. M. 86,331. land. Nord. M. 83,153.
sydligare delar av Sverige och i nordvästra Europa. Någon direkt
motsvarighet utom vårt land till de två nu berörda typerna är, så vitt jag
vet, icke känd.
Söka vi bland de nuvarande svenska sädesskärorna identifiera
Rhezelius’ lilla teckning, kan det icke råda tvivel om att det är den fig. l-3
avbildade typen, som han velat återgiva. Detta överensstämmer också
med de bägge typernas inbördes geografiska fördelning. Den fig. l-3
avbildade typen tillhör huvudsakligen Kalmar län samt östligare delar av
Kronobergs och Jönköpings län samt Östergötland. Den fig. 4-5
avbildade typen har sitt huvudsakliga utbredningsområde i Halland, västra
Småland och Västergötland. Den kan någon gång förekomma även
så långt österut som i östra och A spelands härad av Småland,
och i ett exemplar är en sådan skära dessutom känd från Boda i
Dalarna. På motsvarande sätt kan skäran fig. l–3 någon gång
förekomma rätt långt västerut. Möjligen har den glidande gränsen i
någon mån sin förklaring därav att de snidade skarorna voro
fästmanspresenter, vilka därigenom på visst sätt blevo personliga klenoder, som
kunde medföras vid flyttning. Den viktigaste orsaken torde dock vara
av kronologisk art. Det är nämligen, med hänsyn till den förut berörda
f rändskapen med kortlien och st j ärtor vet, antagligt att skäran fig. l-3
är att betrakta som en äldre typ än skäran fig. 4-5. Den förstnämnda
typen kan då i äldre tider haft en vidare spridning, och då den senare
typen uppstod som en lokal variation, lyckades den icke inom sitt
utbredningsområde, västra Götaland, helt uttränga den äldre formen, och till
östra Götaland nådde den endast i mera enstaka exemplar. En
kartläggning <av de bägge typerna skulle tillfullo ådagalägga motsättningen i deras
geografiska förekomst. För en dylik kartläggning är emellertid Nordiska
museets material otillräckligt. Detta måste kompletteras med det material,
som finnes bl. a. i museerna i Linköping, Kalmar, Jönköping, Borås och
Halmstad, samt det material, som iakttagits vid utställningar i bygderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
