Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika nyanser, användning och utbredning ger en högst intressant
inblick i hur en dylik detalj segt levat kvar och omformats. En
monografisk framställning därav är under förberedelse men har blivit
fördröjd på grund av att det varit nödvändigt att mönstra så stort
material som möjligt, innan några slutsatser kunnat dragas om dess ålder
och utbredning i tid och rum. Klart är att morabrunnarna icke på
grund av denna spånttyp behöva dateras till medeltiden.
Den cylindriska formen - mer eller mindre regelbunden - är
emellertid icke någon specialitet för brunnar med här beskriven
skoning. Brunnsschakt av sådan form men utan någon skoning alls
förekomma både i Europa och Afrika [1]. De kunna vara nedgrävda eller
nedsprängda.
I berg nedsprängda, cylindriska brunnar äro i Sverige kända från
medeltiden i Penningby [2], i Läckö [3] och från nyare tidens början i
Borgholms slott och i flera andra slottsbyggnader. Samma sak påträffas
även i södra Europa, ja är ganska vanlig från Nordafrika [4] ända ner
i Östafrika och Kalahariöknen [5].
Om vi tillsvidare bortse från primitivare brunnar av olika slag,
vilka ibland närma sig dessa, och blott hålla oss till de fall, där en
cylindrisk form bestämt eftersträvats, visar det sig vanligt, att man i
något material uppmurat brunnsväggar, som tjänstgöra som skoning.
I Danmark, särskilt på Jylland, har man. härtill med förkärlek
använt torv [6].
Normalt gjordes brunnsväggen av sten och helst - såsom i äldre
tid var det vanliga - i kallmur. Några säkra förhistoriska fynd
föreligga icke, åtminstone ej från Norden - det är här givetvis ej fråga
om mer eller mindre grunda källor - men från medeltiden och nyare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
