Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidens alla århundraden äro de så mycket mer talrika. Från äldre
medeltid må nämnas brunnar i Lunds domkyrkas krypta och i Dalby
kyrka i Skåne. Från medeltiden härröra vidare runda stenskoningar
i Uppsala domkyrka, Kalmar och Stockholms slott [1], Vreta Kloster [2]
samt Glimmingehus [3]. Hos vår allmoge äro cylindriska stenbrunnar i
kallmur icke okända i något landskap och vanliga åtminstone ända
upp i nedre Norrland. »Kæmpestensbrønde» synas i Danmark vara
mycket utbredda i landets alla delar, åtminstone sedan 1600-talets
förra halft [4], men förekomma tydligen även under medeltiden. I
Finland äro de ganska vanliga och ha sålunda påträffats bl. a. i följande
borgar: Stenberga, Vankalinna i Lundo, Kusto, förborgen vid Haga
i Janakkalu samt vidare i Nådendals kloster och kungsgården i
Ulvsby [5]. Medeltida brunnar av samma art ha påträffats i Oslo och
äro för övrigt ganska allmänna i Norge, men mest vid större gårdar.
De äro ofta uppbyggda med ganska små stenar [6].
I Europa utanför Norden är denna form nog den allmännaste. I
Afrika tillhör den framförallt de nordligaste kustorterna. Den har
tydligen sitt ursprung i antiken och hör även hemma i Egypten [7]. Även
i främre Asien förekommer den [8].
Det stora flertalet av våra yngre med eller utan fyrkantiga kar
överbyggda brunnar ha sådana runda schakt. Framförallt gäller detta
djupare brunnar. Ofta byggdes de av kullersten och ibland i dubbla
skikt, likt en skalmur med förkrympt mellanskikt. I brunnarnas
underdel har man med en viss förkärlek nyttjat träskoning, i Lima,
Dalarna, kallad »vattenkista». Detta är inget nytt påfund såsom
framgår av Johan Fischerströms redogörelse i »Nya swenska economiska
dictionnairen» (Stockholm 1781), där det heter: »En ny brunn bör från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
