Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 SlGURD ERIXON
Västerås har man, i möjligen medeltida kulturlager, påträffat av ris
flätade korgliknande cylindrar, som sannolikt utgjort
brunnsskonin-gar, fig. 91. Det kan här erinras om brunnar på Västjylland, vilka
»var sat af fiskekasser». Flätverksbrunnarna i Västerås torde,
liksom dylika funna i Oslo9 härröra från medeltiden och visa hur samma
konstruktion kommer till användning i brunnar som i andra
byggnadsverk. Härifrån är kanske steget ej så långt, som man skulle kunna
tycka, till brunnsskoningar av i krets ställda pålar eller plankor. I
det nordafrikanska ökenområdet förekomma ofta cylindriska brunnar
med skoning av runda pålar eller av plankor, som äro glest ställda
och tätade med bakom liggande ris och löv, ibland närmare sam
man-fogade2. Skoning av »pålvirke» har förekommit i Värmland. Vid
Hoya i Hannover ha framgrävts två stycken brunnsskoningar av i
krets nedslagna plankor, tydligen från folkvandringstiden3. Tyvärr
meddelas ej i fyndberättelsen hurudan sammanfogningen varit.
Tydligt är emellertid, att det här är fråga om brunnar av i viss mån
besläktad art med dem i Mora. Detta gäller också en del nutida
rumänska brunnar10.
En del garverikar liksom åtminstone i Tyskland förekommande,
i jorden nedsatta vida träcylindrar av nedslagna plankor för förvaring
av gröda4 visa ibland härmed nära besläktade former utan att ett
sammanhang dock är nödvändigt.
Mer än som en kuriositet måste man emellertid betrakta det
förhållandet, att tunnor nyttjats till brunnsskoning. Sådana äro
påträffade från medeltiden i Lunds svarta jord5, i Drag0r på Amager6 och i
Åbo7. Även i det nutida Danmark förekomma tunnor nyttjade på
detta sätt. Ibland ställde man tre tjärtunnor på varandra för att få sko-
1 Medd. av hr Nils Nygren, Västerås.
2 Haberlandt, sid. 26-27, och där citerat rikhaltig litt.
3 H. Hahue: Bericht iiber Ausgrabungen bei Hoya i >Jahrbuch des
Provinzial-miiseums zu Hannover» 1908-1909, sid. 73.
4 Buschan: Europa, sid. 331, fig. 182. 6Karlin, a. a., sid. 18.
6 Nationalmuseets redogörelse for 2:den Afdelings Virksomhed siden 1892 (1908),
sid. 77. Här var det tydligen silltunnor.
7 Hj. Appelgren: Det underjordiska Åbo, Finskt Museum 1901, sid. 61.
8 Karen Thuborg: Det gamle Hare 0re. Danmarks Folkeminder N:o 36. utg. av
Henrik Ussing, 1928, sid. 146.
9 Meddelande av arkitekt Gerhard Fischer, Oslo. 10 Tudor Pamfile: Industria
Cas-nica la Romani, 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
