Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 SlGURD ERIXON
alla härröra från medeltiden och äro åtminstone i flertalet fall av ek.
Slutligen har den urholkade stocken använts ganska mycket till
brunnsskoning även i nyare tid i Danmark, särskilt där det funnits
skog1. En dylik benämndes holk (e), holkebrond, br0ndehulke eller
trunde2.
Från folkvandringstiden äro tvenne holkbrunnar av ek påträffade
vid Hoya i Hannover3. I en grop var här bland annat en holk av 1.25
i diameter av en urholkad ekstam nedsatt. På ett sätt, som erinrar om
Panighinafyndet fanns här en radierande stödkonstruktion.
Utom-kring var en fyrkantig ramvägg av pålar4. Från Hallstatt- och La
Téne-tid finnas cylindriska brunnsschakt, i vilka man kan förmoda,
att en rund träskoning - och möjligen av detta slag - funnits utan
att något trä dock bevarats5. Sådana äro också påvisade i romerska
läger i Tyskland, t. ex. Legionskastellet i Mainz6. Johannes Richter,
som lämnat en översikt av förhistoriska brunnar i Tyskland7, ger
följande kronologiska utvecklings serie: 1: 4-kantiga brunnar, fodrade
med trä: 100-talet. 2: runda, troligen blott nedgrävda träfat:
200-talet. 3: rundmurade cisterner: Konstantin den stores tid. Denna
serie har ingen allmännare giltighet. Urholkade stammar nyttjas
ännu i dag som brunnsholkar, i Rumänien, i Karpaterna8 o. s. v. Vid
grävningar i Lund ha brunnar av urholkade ekstammar påträffats.
De dateras av Karlin9, som summariskt berört dem i knapphändiga
grävningsberättelser, till äldre medeltid. Även i Mellansverige äro
sådana fynd gjorda. Vid grundgrävning i Västerås i hörnet mellan
1 Medd. av H. Zangenberg. Jfr också E. T. Kristensen: »Det jyske almueliv»
Tillsegsbind III: 19. 1905.
2 Jfr Molbecks, Kalkars och Feilbergs ordböcker.
3 H. Hahne: Bericht i »Jahrbuch des Provinzialmuseums zu Hannover» 1908-1909,
sid 71-73.
4 Många andra exempel på brunnsholkar omtalas i litt., så t. ex. hos Hahne, a. a.,
sid. 74, jfr också Zeitschrift f. Ethnologie 1885, sid. 505 och speciellt Correspondenzbl.
d. deutsch. Gesellschaft. f. Anthrop. 1905, sid. 59.
5 Zeitschrift fur Ethnologie 1919 IV-VI: 280, Prsehist. Zeitschrift 1914: 6. Band:
H 1-2.
6 Mainzer Zeitschrift VI: 1911, sid. 53 ff.
7 Johannes Richter: Zur vorgeschichtlichen Brunnenkunde. Mitt. der Anthr.
Gesellschaft in Wien. LIII B, 1923, sid. 49 ff.
8 Gustaf Bolinder: Underliga folk i Europas midt sid. 250.
9 G. J:son Karlins grävningsberättelse, publicerad i A. B. Skånska
Handelsbanken, Avdelningskontoret i Lund (festskrift) 1912, sid. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
