Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
SlGURD ERIXON
n
Fig. 16. Brunnsskoning. Plan och sektion. Kvarteret Murmästaren 3,
Hantverkare-’ gatan 19, Stockholm. Uppmätning 1922 genom Samfundet S:t Erik.
1600-talet gjorda stensättningen, vid vilken tid den blivit igenfylld,
innehöll––––––fynd, vilkas äldsta typer, liksom de övriga ganska
sparsamma äldre fynden, bestämdes dess tillkomst till 1300-talet.»
Denna kronologiska serie1 får givetvis icke heller den ges en allmän
giltighet. Såsom ovan påvisats har man ju mycket äldre knuttimrade
brunnar på kontinenten. I Västerås ha flera knuttimrade brunnar
framgrävts2, av vilka åtminstone en synes vara från medeltiden. I Åbo
i Finland ha flera dylika brunnar påträffats3, och på samma sätt i
Norge, nämligen i Oslo4.
1 I Kulturhistoriska Museets i Lund vägledning 1918, sid. 36 upprepar Karlin
denna typologi och sid. 32 omtalar han ännu en dylik brunn funnen vid Svanegatan.
2 Medd. av N. Nygren. Västerås.
3 Appelgren i Finskt Museum 1901, sid. 59 och 61.
4 Medd. av amanuens H. Vreim, Oslo och arkitekt Gerhard Fischer, Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
