Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRUNNAR
193
l
l
l
»
l
l
l
l
l
M
h
M
l
U
M
i!
n
U
n
ti
»i
U
11
II
l-f-
Fig. 17. Brunnsskoning. Sektion. Kvarteret Murmästaren 3, Garvaregatan 6,
Stockholm. Uppmätt genom Samfundet S:t Erik 1922.
I Stockholm ha genom Skönhetsrådet och Samfundet St. Erik
många brunnar med helt knuttimrade holkar framgrävts eller
studerats i samband med rivningar och husbyggnader,1 fig. 15-16. I
själva verket synes denna konstruktion ha varit den vanligaste, om man
bortser från stenbrunnar. Alla dessa Stockholmsfynd tillhöra nyare
tiden, oftast 1600- och 1700-talen. Intet av dem är medeltida.
De knuttimrade brunnsholkarna ha på många, ställen bibehållits
i bondgårdarna ända fram till nutiden. Någon systematisk
undersökning därav är visserligen ännu icke färdig, men tydligt är, att
de kvarleva om också starkt tillbakaträngda i alla svenska landskap.
Ibland äro de helt, ofta blott delvis timrade. Formen är normalt
fyrkantig’, åtminstone i Närke och Uppland dock även fem- eller sex-
kantig. Konstruktivt sett är det enkla laduknutar, ibland lax-
t
knut. Den av Fischerström 1781 omtalade metoden (jämför
ovan) att göra underdelen i timmer, överdelen i sten är
altjämt bruklig i många bygder. Från Mockfjärd i Dalarna
omtalar en meddelare till Nordiska museets etnologiska
undersökning knuttimrade brunnar, som nästan erinra om de ovan
omtalade klockformiga brunnarna. De ha en vidare nederdel i form av en
1 Medd. av prof. Martin Olsson, amanuensen Törd Olsson Nordberg och
amanuensen Gösta Selling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
