Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BRUNNAR
195
Fig. 19. Gårdsinteriör med brunnskar av kalksten. Triberga by, Hulterstads sn,
Öland. Foto 1906.
mycket bibehållen och på samma sätt i Ryssland1. Från
Novgorod-trakten känner man förövrigt en knuttimrad vikingatidsbrunn2.
Slaver-na i Mellaneuropa ha även detta slags brunnsskoning fastän oftare i
laxknut3, en konstruktion, som hos oss omväxlar med utknut. Även i
Lettland är clen knuttimrade skoningen vanlig4.
Det är givetvis egentligen inom det nuvarande utbredningsområdet
för knuttimrade hus, det vill säga Nord- och Östeuropa, som denna
konstruktion egentligen spelar någo’n roll för brunnsbygge.
Den s. k. Odins brunn vid Gamla Uppsala, som 1912 utgrävdes av
Martin Olsson5, var i olikhet mot alla här förut beskrivna brunnsholkar
1 Medd. av prof. Zelenin, Leningrad.
2 Ture Arne: Det stora Svitjod. Stockholm 1917, sid. l ff.
3 Jfr t. ex. Georg Kyrle: Siedlungs- und volkskundliches aus dem wolhynischen
Poljesie, i Mitt. der Ånthr. Ges. i Wien XXXXVIII, sid. 124.
4 Enligt undersökningsmaterial i Kulturminnesförvaltningens i Riga arkiv.
5 Martin Olsson: En forntida brunn vid Gamla Uppsala, i Upplands
fornminnesförenings tidskrift XXVIII, 1912, sid. 307 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
