Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
SlGURD ERIXON
Fig. 24. Brunn med öskar och vattenho. Gärdebyn, Eättvik, Dalarna.
Foto bvunders. 1926.
\j
men så snart anordningen fått en mera utbildad form användes
gångjärn, antingen med trätappar eller av järn. Handtaget växer i vissa
fall, såsom t. ex. ibland i Västergötland, ut till en stolpe, som tjänar
som stöd, då locket är uppfällt, fig. 21. Hålet i brokaret är oftast
fyrkantigt, men icke sällan runt och även locket kan vara runt. På
vissa ställen i nedre Sverige har man, då det varit ont om vatten,
tillfälligtvis haft lås för sina brunnar.
Den från Gotland omtalade stenhon har i andra delar av landet
sin motsvarighet i trähoar, ofta långa, fyrkantiga, urholkade ur
stora trästammar och ibland upplyfta på högt underlag, fig. 21. De äro
avsedda för vattning av kreaturen. Hoar, sammansatta av plankor
eller bräder, finnas givetvis också. Ofta har man i de svenska
bondgårdarna haft särskilda brunnar för människor och djur. Det är vid
de sistnämnda som hoarna egentligen höra hemma. Det kan vidare -
ehuru på visst sätt utanför ämnet -. erinras om de vattningshoar, som
i övre Sveriges bergstrakter alltsomoftast finnas uppsatta vid vägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
