Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om brunnar. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
SlGURD ERIXON
Fig. 42 Brunn med inbyggd pnmp. Västerby, Regusjö sn, Hälsingland.
Foto byunders. 1920".
sporadisk. Den hör dock hemma exempelvis i Västerbotten, fig. 36,
och Dalarna. De dalska ha hängande block, fig. l, de västerbottniska
en stor trissa insatt i tvärträet på den bärande ställningen. Ett enda
exempel är känt på kombination av vindspel med vev och blockspel,
nämligen i Venjan i Dalarna, fig. 37.
Vanligare an någon av dessa båda efterföljare till stolpvinden är
dock pumpen. I alla landskap möter man ännu i dag stora pumpar,
gjorda av en urholkad trästam, fig. 38, eller sammansatta av två halva
stammar, fig. 39, eller flera stavar hophållna med järnband. Ned till
vattnet leda då rör av urholkade trästammar. I många bygder
känner man ännu till de svarvare eller pumpmakare, som borrat dessa
pumpar och rör, vartill särskilda borr erfordrades, en yrkesverksamhet, som
även omtalas under medeltiden. Dessa lätt ruttnande pumpar ha
numera oftast övergivits och ibland till och med ersatts av vindspel,
detta även därför, att man ville undvika att få vattnet skämt eller att
det skulle få rutten träsmak. Oftare ha emellertid dessa pumpar
behållits ända fram till den moderna järnpumpens eller vattenledningens tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
