Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till planscherna - Skåp från Dalsland - En bänkdyna i röllakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL PLANSCHEKNA 229*
i den andra. Enligt meddelande av riksdagsman Larssons sonson,
bosatt i Sundals-Ryr, skulle de repstavsliknande inläggningarna överst och
underst på sidostyckena föreställa brödkakor upphängda i »e brösnor».
Samme meddelare berättade även, att Fuhnberg ofta sökte förebilder
till sina figurer bland husbönder och grannar. Ibland kunde han härvid
uppnå ganska stor porträttlikhet, vilket framgår av ett skåp med
årstidsbilder, som befinner sig i meddelarens ägo. Detta skåp kommer att
tillsammans med Fuhnbergs övriga arbeten närmare beskrivas i en särskild
uppsats.
Nils Ivan Svensson.
En bänkdyna i röllakan.
Såsom årets intressantaste textilförvärv på allmogeavdelningen måste
räknas en del av en bänkdrätt eller överstycke till en bänkdyna i röllakan
med en hittills okänd mönsterkombination. Vävnaden som har kommit
från Ulleruds s:n i Värmland ansluter sig såväl i fråga om allmänt
mönsterschema som bredd och varptäthet väl till norra Västergötlands
röllakansdynor av äldre slag och även Bohusläns. Emellertid står mönstrets
utformning i viss mån närmare de bildvävnader, från vilka liknande
röl-lakansmönster härstamma, än som är vanligt. Därtill kommer materialets
kvalité och färgställningen, vilket allt gör att man måste gissa på en
högre ålder sannolikt 1600-talet eller tidigare.
En påfågel är synnerligen vackert inkomponerad i ett mångsidigt
fält. Den har på huvudet en tofs av två strån, randigt markerad vinge
och en ståtlig stjärtfjäderprydnad med ej mindre än sex ögon. Fötterna
stå i enlighet med utrymmets fordringar på olika plan. Fältet inramas
av en palmettranka med så långt tekniken medger ganska mjuka former.
Det hela motsvarar således de kompositioner i skilda tekniker, om vilka
Andreas Lindblom och Agnes Branting i sitt verk om medeltida textilier
framhållit, att de kunna härledas ur ringformigt mönstrade byzantinska
siden- eller yllevävnader. Huruvida förenklingen och omsmältningen till
röllakan skett hos oss och direkt efter utländska förebilder eller på annat
håll i Europa är svårt att yttra sig om, då det utländska materialet av
liknande bildvävnader är för litet utforskat.
Påfåglar av denna typ förekomma ej sällan .som mönster i svensk
folklig textilkonst. Inom kraftig ram ha vi dem i röllakan från Skytts
och Vemmenhögs hd i Skåne, i dukagång från sydöstra Skåne, i
dubbelvävnad från överenhörna i Södermanland ooh från Bohuslän.
Inkomponerad i ett träd ha vi den i röllakan från sydöstra Skåne, upprepad
bårdvis i dukagång från Bara hd och i dubbelvävnad från Bohuslän.
Uppställningen på Värmlands-dynan är besläktad med Skånes och Blekinges
hjortatäcken, och palmettbårdeii förekommer tämligen oförvanskad i det
tvistsömmade Mariebyantependiet från Jämtland och i dukagangsdrätter
från Skåne, samt utan geometrisering i de medeltida brudpällar i
mosaiksöm som i ovannämnda arbete avhandlats.
Kompositionen upprepas på fragmentet av Värmlandsdynan tre gånger
och i svicklarna äro mera obestämda former som kanske skola föreställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
