Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till planscherna - En bänkdyna i röllakan - Ölgås från Rogunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230 TILL PLANSCHERNA
det i liknande mönster vanliga liljekorset eller en del därav. Kring det
hela löper en rad av små kors, en i röllakan vanlig kantbård, och
utomkring denna en slät rand i mörkbrunt, en ton som går igen i fåglarnas
fötter. I övrigt äro färgerna följande: indigo, koschnilj, en mörkare röd
färg som möjligen är en blandning av kräpp och koschnilj, en gråbrun
ton mellan bladverket vilken stundom plötsligt övergår till rent grönt
samt en gul bottenfärg som skiftar i ljusare och mörkare ton. Färgerna
äro starkt blekta.
Varp högertvinnat lingarn, 37 trådar på 10 cm.
Inslag vänstertvinnat ullgarn.
Mönsterrutor över 4 varptrådar. De vertikala färgskarvarna ha det
för svenskt röllakan vanliga kännetecknet, dubbelslingning. - Stoppning
har varit fjäder. L. 1.85 m., ofullständig, br. 0.605 m.
E. v. Walterstorff.
Ölgås från Ragunda.
På auktion hos konstnären A. Genberg, Storängen, inropade Nordiska
museet bland annat en fågelformig träskål av det slag, som brukat kallas
ölgås. Den var av herr Genberg inköpt i Böle by, Ragunda s:n,
Jämtland. Den är skuren i björk ur ett stycke och målad. Bålfärgen är
grås<präcklig, vingarna, huvudet med hals och nacke samt stjärten äro
svarta. Den tofsliknande kammen och de två framfötterna - kärlet har
fyra fötter - äro röda. Invändigt är färgen gråvit.
Kärl av i huvudsak denna form äro icke alldeles ovanliga. I
knappast något landskap möter man dem så relativt ofta som i Jämtland. De
äro en utpräglad öst- och nordeuropeisk kärlform. I Sverige kan man
träffa på enstaka ölgäss eller motsvarigheter därtill ända ner i
Uppland och Västergötland men i Danmark finnas också exemplar. I Norge
äro de icke ovanliga. Det är två detaljer hos den här ifrågavarande
ölgåsen, som förtjäna att observeras. Stjärten har en urtagning på
översidan i form av en ränna, vilken egendomligt nog är helt avspärrad
genom den egentliga kärlväggen, som ej är genombruten. Detta måste vara
en urspåringsform. Det finns andra dylika fågelkärl, bl. a. i Jämtland,
där rännan är hel och brukbar. Kärlet kan då användas som tappskål
med stjärten som rännformig snås eller pip. Erinras bör att många
fågelkärl till sin grundform äro ös- eller tappkärl, vadan denna stjärtform
har nyttokaraktär. Längs hela nacksidan av halsen löper en manformig
kam i form av en serie triangulära flikar, tydligen en dekorativ
utveckling av fågelkammen med anslutning till nackformen på drakar och
däggdjur. Nordiska museet äger en ölgås från Rödön i Jämtland med samma
halsprydnad och en del övergångsformer finnas också, visande hur
huvudkammen växer ned utöver halsryggen. I utbildat skick synes den annars
icke förekomma hos oss och jag har ej heller funnit den i Norge.
Sigurd Erixon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
