Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till planscherna - Kabinettskåp från 1640-talet - Lakan och örngott från Vasatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 TILL PLANSCHERNA
har emellertid tillkommit på en senare tid, troligast under 1700-talets
förra hälft. Det är ett enklare och grövre arbete, intressant mest genom
det sätt, på vilket det ansluter sig till den äldre möbeln. Underskåpet
är gjort av furu med listverk med ungefär samma profiler som
1600-talsskåpets men utan hopplister. Det yttre är svartmålat med målade
imitationer av de förgyllda beslagen. Lådorna invändigt äro målade i
en glad tegelröd färg, som gör en viss effekt t. o. m. i den krävande
närheten av kabinettskåpets figurmåleri.
Kabinettskåpet bär i Nordiska museets samlingar
inventarienumret 182,886 och är en gåva till museet av Samfundet Nordiska museets
vänner.
Sigurd Wallin.
t
Lakan och örngott från Vasatiden.
Så sällan som man gör förvärv av hittills okända högklassiga svenska
föremål från Vasatiden, måste man beteckna det som sensationellt, att
Nordiska museet under ett års tid fått mottaga dels en hel sängutstyrsel
från 1500-talets slut med en känd, svensk stormans vapen och med rika,
ytterst välbevarade bårdbroderier i glänsande rött silke, dels några andra
plagg av lika intressant art, av vilka ett par prov finnas avbildade å
plansch.
Planschens övre bild visar ett par vapen i vitbroderi, märkliga redan
på grund av de personer de beteckna. Dessa äro nämligen ingen mindre
än amiralen Claes Fleming, den berömde sjöhjälten, och hans andra fru,
friherrinnan Elena Bielke, vilkas giftermål skedde den 12 augusti 1638.
Jämte makarnas initialer åtföljas vapnen av årtalet 1639, alltså året efter
giftermålet. Då föremålet, som bär broderiet, är ett barnlakan, skulle man
väl i första hand vilja antaga, att det iordninggjorts för det första barnet.
Emellertid känner man intet barn i detta äktenskap och dessutom torde
båda lakanen från början ha varit större och först senare blivit omsydda
till barnlakan.
Den nedre bilden på planschen är en detalj av bården till ett örngott,
vilket kommit till museet tillsammans med Claes Flemings lakan. Denna,
örngottsbård är sydd med rött silke på det fina linnet. Mönstrets strama
rcnässanskaraktär ger vid handen, att broderiet är utfört så tidigt som
på 1500-talet. Med sin röda i rutsöm sydda botten, mot vilken mönstret
är utsparat, utgör detta broderi ett vackert prov på vårt konsthantverk
från den äldre Vasatiden. Som .sådant är det intressant att jämföra med
de bårder med röda konturer mot den vita linnebottnen, som pryda den
ovan omtalade sängutstyrseln från 1500-talets slut. Av denna finnas prov
avbildade i museets årsredogörelse för år 1929, sid.
Claes Flemmings lakan (ett par inv.n:r 177,646 och 177,647) samt
örngottet med den röda broderade bården (inv.n:r 177,649) äro en gåva
till museet år 1929 av fröken Matilda Ulfsparre och kan obetingat
betecknas som tillhörande de märkligaste bland årets förvärv till museet
över huvud.
Anna Lewin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
