- Project Runeberg -  Fataburen / 1931 /
28

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med sådana förutsättningar är det helt naturligt, att Tessin
vid det unga hovet blev tongivande i kanske ännu högre grad
än Lovisa Ulrika själv, hur strålande vital och maktlysten hon
än var. Med de fester och små dramatiska upptåg han
arrangerade för att roa den unga kronprinsessan, de överraskningar
han uttänkte, de skämtverser han strödde omkring sig är
det söm om rococons ande helt satt sin prägel på svenskt
sällskapsliv.

De glada och sorglösa åren rullade dock hastigt undan. Inom
ett decennium var Tessins ställning helt förändrad. Redan
tidigare men i synnerhet efter brytningen med hovet 1754 drog
han sig mer och mer från Stockholmslivet och tillbragte långa
tider av året på Läckö eller Åkerö, ledig både från rådsbestyr
och societetsförpliktelser.

Det är egendomligt att iakttaga hur snart den åldrande
excellensen, då han för längre eller kortare tid återvänder till
huvudstaden, börjar gentemot en del företeelser, som han tidigare i
ledande ställning levat mitt uppe i, intaga en fint och skarpt
observerande kritikers hållning. Och det är av intresse att i
hans uttalanden om dem följa en och annan av de förskjutningar
i svenskt levnadssätt, i svenskt skick och svenska seder som
ägde rum under det sista decenniet av hans liv, förändringarna
må nu gälla smått eller stort.

Redan 1758, då Tessin större delen av året vistas i Stockholm
eller i Stockholms närhet, har han i sin dagbok nedskrivit några
reflexioner över det dåraktiga i »moden i kläder och i språk»,
visserligen allmänt hållna, men tydligt inspirerade av .egna
erfarenheter:

»Man tror sig efter ett års gömma ännu hava en
bruke-lig rock, och när han påklädes, så finner man honom utur
mode, livet för långt eller för kort, knapphålen för tätt,
knapparna för små eller för stora, ärmarna en halv finger för
långa etc.

Man vistas i några år på landet, återkommer till staden;
så finner man att man talar för grovt eller för fint, för brett eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1931/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free