- Project Runeberg -  Fataburen / 1931 /
54

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten, som tydligen utgjort krön till selkrokar. De äro alltid
försedda med två hål — även när de hittats parvis i samma
grav — och äro än så konstruktivt rena i formen som fig. 9,
än så dekorativt överlastade som fig. 10. Den förra typen tillhör
8oo-talet, den senare 900-talet.

Denna under vikingatiden på vår halvö flitigt använda
sel-kroksprydnad synes icke ha lämnat något spår efter sig bland
alla de svenska och norska selkrokar, som Nordiska Museet
äger. Men en i Fataburen 1928 (sid. 77) meddelad teckning
bekantgör ett hälsingländskt exemplar som troligen har intresse i
detta samband. Det framgår dock ej av teckningen, om några
av krönprydnadens genombrytningar tjänstgjort som tömlöpor.
Tydligen är deras form bestämd av en önskan att ge det hela
utseendet av tvenne på ömse sidor mittståndaren uppställda,
mot varandra vända djur, omskrivna av en halvcirkelbåge.

Ehuru vi sålunda kunnat uppvisa två selkrokstyper, brukliga
i Norden under vikingatiden, bevarar Lomkroken alltjämt sin
särställning. I och för sig är detta förhållande väl icke
nedslående, ty har man haft två olika selkrokstyper, kan man mycket
väl ha känt och använt både en tredje och fjärde, utan att
fynden givit oss kunskap därom. Frånvaron av ursprungliga
tömhål på Lomkroken är emellertid en omständighet, som icke
utan vidare bör lämnas ur sikte. Intet spikhål skvallrar om, att
dess kam förhöjts medelst någon nu förlorad metallprydnad, och
öppningarna i dess byglar synas ha kommit alltför nära
hästryggen för att lämpligen kunnat tjäna som sådana.

Under sådana förhållanden torde det vara berättigat att
uppställa en ny fråga: Har Lomföremålet från begynnelsen
ämnats till selkrok? Lika ofrånkomligt, som att det senast
använts som sådan, är att dess nuvarande remtyg icke äro
ursprungliga. Det råa sätt, man valt att fästa spikar och krampor
däri, bryter alltför skarpt mot sirligheten i träsnideriet.

Vi erinra oss därför, att selkroken på hästryggen växlar med
sadeln och att mången selkrokstyp nästan kan karakteriseras
som en förkrympt sadel. Av sadlar känna vi genom svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1931/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free