Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Lomarbetet avsetts för placering långt fram på en fordom
mera allmän, men numera endast i Västnorge förekommande
hästtyp, utmärkt av en mycket bred, hög manke. På gamla
teckningar återges dylika hästar med en nästan triangulär bål, fig. 14.
Bland det norska Vestlandets sadeltyper finns det också en,
som påtagligen är avsedd just för sådana hästar, fig. 11. Den
Fig. 12. Osebergsfyndets sadel från framsidan och uppifrån.
Efter Osebergfundet II.
uppges i senare tid alltid gjord av björk ur ett block. Men
Ose-bergsfyndet visar, att i huvudsak likartade sadlar under
vikingatiden sammansattes av flera delar. Den i fig. 12 återgivna
rekonstruktionen vilar på endast ofullständigt bevarade
fragment. Egendomligt nog skulle de två i längdriktningen gående
delarna endast baktill ha varit fast förenade med ett tvärstycke
av trä, försett med två pluggar i vardera ändan. Framtill skulle
sidostyckena ha varit förbundna endast genom snören, trädda
genom fyra hål å vardera sidan. Är en sådan konstruktion hållbar,
har den valts för att ge sadeln elasticitet och sålunda bevara en
viss rörelsefrihet åt hästens manke. En välbehövlig
förstärkning kunde dock ha ernåtts, om de i sadelns framändar anbragta
snörena gått genom byglarna till en karm av Lomträts art. Hela
utformningen av dess byglar synes just beräknad för en
dylik placering. Så anbragt, skulle kammens rika ornamentik
ju också komma till sin fulla rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
