Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»SPÖGUBBEN» FRÄN INGELSTAD
En värendsk Kopparmatte och dess förebilder.
Av Fridolf Wildte.
För snart hundra år sedan skrev någon, på tal om avskaffande
av det då ännu brukade spöstraffet, att om man pålandet
varseblev en större isolerad byggnad med en därbredvid fristående
stolpe försedd med vidhängande järnring, kunde man vara säker
på, att man hade framför sig ortens tingsställe med dess skampåle.
Denna skampåle var ett lika nödvändigt komplement till
tingsstället som klockstapeln till kyrkan, och den skulle, liksom galgen,
ständigt vara till skräck och varnagel för dem, som icke aktade
uppå lagens bud. Sextonhundratalet — det århundrade, som
främst skapat våra tingsställen och exekutionsplatser —■ såg i
straffets offentliga verkställande ett utmärkt medel att avskräcka
från brott. Självfallet var tingsstället, dit menigheten talrikt
Vignett. Fig. i. Tore lång i Skänninge. Ur Olaus Magnus’ Historia om
de nordiska folken, 1555.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
