Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stads historia» karakteriserar Tore lång som ett mellanting mellan
en tysk Rolandstod och en »kåk». En Rolandsbild bar i regel ett
blottat svärd under det att Tore lång var utrustad med en klubba
jämte stadens stenar. Stenarna visa direkt på bildens betydelse
som skampåle, vilket ju också bekräftas av Olaus Magnus’
berättelse. När kåken å Stockholms Stortorg ett århundrade efter
Tore långs förstörande prydes med en mansfigur med ett ris i
handen, så är det naturligtvis icke utan vidare klart, att vi här
hava att göra med en symbolisk figur av samma art som
Skän-ningebilden. Det är emellertid mycket sannolikt. Johannes
Bureus (vår förste riksantikvarie, död 1652) kände sålunda Tore
lång genom direkta uppgifter från Skänninge, och de många
svenskar, vilka vid denna tid vare sig som krigare eller studenter
besökte tyska städer, hemförde säkerligen minnet av
Rolands-bilderna. Rolandsstoder funnos f. ö. icke endast i Tyskland.
En cirka två meter hög bildstod av denna typ har stått å torget i
den schleswigska staden Tönder. Denna bild, som nu förvaras
på stadens museum, härstammar enligt Sven T. Kjellbergs
åsikt från så sen tid som omkring 1700.
»Spögubben» från Ingelstad — för att så återgå till vår
utgångspunkt — är väl närmast att betrakta som en landsbygdens
enkla Kopparmatte, ett försök att utan avseende å den speciella
betydelsen av stadssymbol, som utmärker förebilderna, skapa
en sinnebild för den brutala rättvisan. Den lantlige träsnidaren
har måhända själv sett Kopparmatte eller någon annan liknande
figur. Måhända har han också blott hört berättas om bilden å
Stockholms Stortorg och vid utförandet fått instruktioner av
sin uppdragsgivare. Lustigt är hur slående figuren i sin
hållning påminner om Kopparmatte. Man torde sålunda observera,
hurusom armarnas ställning är identiskt lika å de båda bilderna.
Ingelstadfiguren är väl sannolikt hundra år yngre än
Kopparmatte. Det karolinska snittet å »spögubbens» dräkt gör det
troligt, att den förfärdigats någon gång under sjuttonhundratalets
förra hälft. Sätta vi obetingat tro till tingshusvaktmästarens
version om dess tillkomst, skulle den knappast kunna vara äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
