Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Åldermannen blåser i byhornet. Kåseberga, Valleberga socken, Skåne.
Foto Nordiska museet 1921.
för uppehållande av samhällsenheten. Det förvånar då icke,
att många av våra byar haft skrivna eller tryckta lagar, så kallade
byordningar. De äldsta av dessa, som äro handskrivna,
härröra från 1600-talets förra hälft, men tydligt är, att man förut
haft muntliga stadgar och sedvanerätt. I själva verket utgör
upptecknandet av byordningarna under 1600-, 1700- och
1800-talen en upprepning av vad som gjordes under medeltiden med
våra landskapslagar, då dessa blevo uppskrivna efter att förut
under århundraden ha uppehållits genom muntlig tradition och
minneskunskap. År 1742 fastställde den svenska riksdagen ett
formulär för byordningar, som sedan blev följt på en del håll.
Dessförinnan hade man blott sina egna traditioner att lita till.
Den beslutande myndigheten inom byn utövades av
bystämman. Jag har deltagit i sådana stämmor i olika delar av landet.
Gemensamt för dem alla har varit, att den parlamentariska
värdigheten ej känts på något sätt betungande. Röstning på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
