Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa tre byggnadsverk. Starkast träder väggarnas höjd i
förhållande till husets storlek fram i Älvdalshärbret och Raudland.
Det är samma linjerytm och höjdverkan, som möter i de äldsta
romanska stenkyrkorna och som är ett arv från preromansk
byggnadskonst. Likheten i rymdintryck mellan Raudlandsstugan
och engelska anglosachsiska kyrkor sådana som Escomb, Bradford
on Avon eller Deerhurst är slående. Byggnadernas proportioner
tyckas emellertid ha ändrats redan under medeltiden. De
märkliga stugor från 1300—1400-talen som finnas kvar i norska
dalfören ha stor bredd, låga väggar och — beroende på att
torvtak allmänt användes — fortfarande låg gavelvinkel. På Bygdöy
får man ett starkt intryck av kontrastverkan mellan
Raudlandsstugan och en yngre i sitt slag lika högtstående timmerbyggnad
från Numedalen, som ligga bredvid varandra. I Roldstadloftet
framträder också samma tendens och därtill kommer att
timmerbehandlingen där varit ovanligt omsorgsfull och i princip
erinrar om Älvdalshärbrets. Stockändarna ha formats till
eleganta hörnkedjor, timret är avplanat och portalerna ha
av-bladningar mot gåten, inramade av ristningar.
Raudlandsstugans ålder kan med tämlig visshet fastställas
till 1200-talets mitt på grund av ornamentiken, som tillhör en
sluten grupp i Numedalen, vilken kan grupperas kring
bygde-mästaren Torgautr Fiffil, som inristat sitt namn över
Raudlandsstugans dörr. Roldstadloftet med sina ålderdomliga
timmerformer och dörrar är snarare äldre.
Som jag inledningsvis framhållit knyter sig emellertid en
stor del av intresset till ornamentiken och det är också denna,
som är utslagsgivande, då det gäller fastställandet av
byggnadens ålder, åtminstone för den, som vill precisera dateringen
inom en snävare ram än den äldre medeltiden.
Ornamentiken är som sagt koncentrerad kring dörrpartiet,
fig. 4. Bjälken över de båda parställda dörröppningarna siras med
rankornament på båtformade avfasningar, stockarna på sidorna
om gåtarna ha rika, av rankverk bildade skärningar. Alla dessa
ornament ha snarast karaktären av plattskärning och framträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
