- Project Runeberg -  Fataburen / 1933 /
23

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ARTUR HAZELIUS PÅ SKANSEN



Hösten 1892 flyttade Artur Hazelius in i Gula villan på
Skansen. Han bebodde själv övre våningen. Hans son,
»herr Gunnar», som han kallades av oss alla här uppe,
disponerade sedermera ett rum på nedre botten, i vilket
klädkammaren emellertid fick breda ut sina skatter för lagningar från
måndag till lördag middag, då allt skulle vara undanskaffat
och rummet städat och fint, ty herr Gunnar kom hem från
Uppsala över söndagen. I stora salen samt i den nuvarande
jungfrukammaren på nedre botten var klädkammare. Här hängde i
långa rader »Gustaf Adolfianer», som vakten Fredrikson älskade
att uttrycka sig, d. v. s. drabantdräkter och folkdräkter. I de
två andra rummen och i köket bodde Skansens kullor.

Artur Hazelius bostad här i Gula villan var, hur smått och
obekvämt han än bodde, förtjusande i sin förtätade stämning
av värme och hem. I salen med de stora och vackra
familjeporträtten stod mot verandaväggen en taffel, täckt med en duk
av mörkgrönt kläde. Det gamla instrumentet med sina spröda
toner var Artur Hazelius skrivbord. Här stod han och läste
sina tidningar, skrev ut alla sina order på de för honom så
karakteristiska p. m.-lapparna, bemålade omväxlande med
blyerts, röd, blå och grön krita samt bläck. Då de små vanliga
promemoriorna med namnet tryckt ovanför inte räckte till,
fick man ett helt folioark med alla kulörerna ritade i stora ord
och med ingressen: »Jag är alldeles rosenrasande», och då
förstod man, vilken arm syndare man var. Allt efter som dessa
p. m. blevo färdiga, sprang doktorns hushållerska som en pendel
fram och åter mellan Gula villan och Vaktstugan. Alla lappar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:40:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1933/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free