Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN KARLING
Oxenstierna själv var ej ohågad att göra bytet, då han till slut
lyckades utverka mycket fördelaktiga villkor. Det var endast
fru Barbro, som med den gamlas konservatism och kärlek till
den egna torvan gjorde svårigheter i det längsta. När även
hennes motstånd var brutet och allt omsider föreföll klart —
endast konungens underskrift saknades — förlorade Gustav
Adolf intresse för saken. Man upptäckte nämligen, att strömmen
ej kunde utnyttjats på det sätt, som man tänkt sig. Sista
gången vi höra saken omtalas är i ett brev från Gabriel
Oxenstierna den 15 september 1624.
När bytesfrågan första gången beröres i riksdrotsens
korrespondens den 29 mars 1622, utbrister denne inför utsikten
att förlora Tyresö: »lyster mig efter denna dagen på denna
gården inte mycket mera spendera . . . Summan att jag på
Töresiö inte mera bygger.» I ett brev den 30 juli följande år
är han ivrig att få klarhet i saken, så att han »så mycket säkrare
och fastare däruppå måtte spendera och utan räddhåga bo därpå».
Vid ett eventuellt byte ämnade han kräva ersättning för den
omkostnad han redan haft på sitt nya slott. Så långt torde
Oxenstierna ej ha hunnit med byggnadsarbetet under dessa två
första år. Eftersom det projekterade bytesföremålet var Häringe,
torde Tyresö ej ha haft några mera kostbara manbyggnader,
när bytesavtalet träffades. Då Gustaf Horn 1628 erhöll Häringe
i förläning, fanns på gården endast »en gammal och nederrött
byggning», så att Horn måste uppföra ett hus i trädgården,
till dess han fått en ny bostad uppbyggd.
Då konungens planer på Tyresö förfallit och sedan
modern 1624 avlidit, hade Oxenstierna fria händer på Tyresö.
Först mot slutet av 1620-talet, eller omkring 1630, synas dock
arbetena åter ha igångsatts, ty ännu 1632 och 1633 pågå
tak-och inredningsarbeten på slottet. Brottstycken av dessa års
räkenskaper ha nämligen gått till eftervärlden och ge några
glimtar från den avslutande byggnadsverksamheten på slottet.
I en räkenskapsbok för Tyresö för åren 1632 och 1633, vilken
förvaras bland de De la Gardieska samlingarna i Lunds univer-
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
