- Project Runeberg -  Fataburen / 1933 /
85

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYRESÖ SLOTT

han ville nu ha större och ljusare utrymmen. Han lät alltså
förlänga byggnadskroppen, och man sökte därvid infoga det
redan uppförda murverket i den nya kompositionen.

Omkring 1620 hade man ännu stått på femtonhundratalets
ståndpunkt med dess markerade fortifikatoriska intressen. När
arbetet återupptages, sker det efter nya linjer. Det är ett
representativt palats, som byggherren nu vill åstadkomma,
ståtligt, präktigt och bekvämt. Tyresö är på så sätt ett
intressant uttryck för en märklig brytningstid inom den svenska
byggnadskonsten. Krisen äger rum under sextonhundratalets
första decennier. Nu först når oss den verkliga renässansen
inom arkitekturen. Adelsmännen övergå från att bygga borgar
till att uppföra behagliga och trivsamma lantslott.

Tyresös arkitektur är ett typiskt uttryck för denna
övergångstid. Det nya och det gamla ha i dess planutformning och i
dess fördelning av byggnadsmassorna ingått en egendomlig
förening. Vid utbildandet av själva huvudslottet har man
följt en tradition från slutet av förra seklet och stannat för en
rektangulär byggnadskropp med två hörntorn och ett trapptorn
på fasaden. Det är en anläggningstyp, som är avhängig av
fortifikatoriska syften. Från de framskjutande tornen kunde
man bestryka fasader och gavlar. Den kringbyggda borggården
inför ett motiv i kompositionen, som icke har med själva
slottstypen att göra. Det är en relativ nyhet, och den kommer under
den närmaste tiden att bli ett signum för den förnämare
svenska herrgårdsbebyggelsen. Borggårdens karaktär är icke
forti-fikatorisk utan representativ.

Denna omständighet styrker, vad redan byggnadshistorien
visat oss, nämligen att huvudslottet är det primära i
anläggningen. Vad dettas plantyp beträffar, så har Hahr sammanställt
Tyresö med några andra tretorniga slott och gjort gällande,
att motivet närmast härstammar från Danmark. Några danska
exempel, som direkt motsvara den svenska borgtypen, har han
dock icke kunnat framdraga. Typen börjar lanseras i Sverige
vid 1500-talets slut och kan sålunda i viss mån sägas utgöra

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1933/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free