Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del kom att röra sig. Att ur processakter och räkenskaper
utdraga den fortsatta arrendatorslängden skulle föra på sidan
om vårt ämne. För jämförelses skull bör däremot storleken
av arrendet för huvudgårdens jordbruk här meddelas. På
1660-talet utgjorde det 400 rdr specie, evalverade till 700 dlr
smt eller 1 800 dlr kmt.1
Mot bakgrunden av dessa siffror får man först en konkret
uppfattning av Uddby kvarnverks betydelse. Det var alltjämt
en för tiden stor anläggning, med 6 par stenar (enligt
arrendekontrakt omkring 1660) och riklig mäld från stockholmsbagarna.
Till arrendatorns förmåner hörde nödiga boningshus, äng,
ängshage, fiske och krog. Arrendet sattes 1651 till 350 rdr
specie om året. "Sedan en då påtänkt kvarn vid
Follbrinkströmmen blivit byggd, höjdes det i december 1656 till 500 rdr specie,
ett par år senare (1658) utkrävdes 450 rdr specie för endast
Uddbykvarnen. Länge kunde dock ej arrendet hållas uppe
vid denna höjd. Från 1661 utgick det med 400 rdr (= 1 600
dlr kmt). De siffror, som här meddelats, kunna kanske synas
enformiga och torra. Men bakom dem döljer sig dock en ganska
brokig och upprörd historia, med täta ombyten av arrendatorer,
lagsökningar och hätska processer, vittnande om att
grevinnan skruvat upp sina anspråk för högt. Först efter
nedsättningen 1661 följde några lugna år, som synas visa, att
arrendatorn gått i land med sina åtaganden.
Liksom kvarnen var även pappersbruket i Uddbyströmmen
utarrenderat. Genom ett kontrakt av 1649 uppläts det för
66 rdr åt en Anders Dames, som äktat Mäster Arents änka.
Bruket var då förfallet men skulle upphjälpas av Mäster Anders
på egen bekostnad, dock med skyldighet för grevinnan att lösa
byggnaderna vid dennes avträde från arrendet. Några år
1 Relationen var alltså i rdr specie = i 3/4 dlr smt=4 1/2 dlr kmt.
I andra kontrakt sättes riksdalern, som bör skiljas från specieriksdalern, till
4 dlr kmt. Den officiella kursen var 1660-64: 1 rdr=i 1/2 dlr smt; 1 dlr
smt=2 1/2 dlr kmt; 1 rdr=3 3/4 dlr kmt. Riksdalerns silvervärde var 4
kronor i vårt mynt. Kursen på riksdaler steg oavbrutet, mest i kopparmynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
